Glada Vappen!

önskar jag er alla! Här ska vi fira med godis, mjöd och munkar. Börjar bli en tradition i vårt hus att maken har jobbdejour på valborg. Minns inte hur månte året i rad. Likadant med lillajul. Men hellre det än jul, nyår eller midsommar.

Läkarbesök

Mådde jättedåligt igår kväll. Tog ett tag innan jag förstod att det nog beror på blodtrycket. Har tack och lov blodtrycksmätare hemma så fick bekräftat mina misstankar. Blodtrycket var uppe i såna siffror som jag aldrig tidigare har haft, tresiffriga båda värden. Så med höjda infektionsvärden efter blodprovskontroll, hjärtkänningar och öm rygg blev det läkarbesök idag. Ut därifrån stegade jag med blodtrycksmedicin, astmamedicin och diagnosen ischias, om än den sistnämnde redan var av lindrigare sort, har ju inte så akut sjukt som ännu förra veckan. Men det lär ta sin tid att bli bra.

Är väl bara att inse fakta; kärringen börjar bli gammal!

                               

Då jag googlade på passlig bild så kom följande bild upp. Är det någon annan som minns denna ljuvliga tant? Kylli-täti som berättade sagor och målade de allra vackraste bilderna. Minns att jag önskade att jag kunde måla som hon.

                                 

Mästerkock

Denhär kom hem på posten idag. Nu ska här sökas nya recept och inspiration. Gillar till tusen!

Godis

Kom hem från jobbet, slängde bara in handväskan och for ut på länk. Efter en låång vinter utan träning värkte mina ben som bara den, innan jag äntligen var hemma. Mat i magen, lite dator och så kommer maken och frågar om jag ska ha något från butiken. I flera dagar har jag varit så snål på lösgodis! Och nu var ju han snäll och köpte hem en påse. Så här sitter jag nu, med lite träningsvärk i benen och magen full av godis. Ingen bra kombination eller hur...

Älg

Såg något väldigt komiskt idag då jag körde hem från jobbet. Bakom älgstängslet stod en älg och tryckte sin nos mot gallret. Tyckte nästan synd om älgen, den såg så deprimerad ut där den stod och tittade på bilarna som susade förbi. Den tyckte nog att hela älgstängslet var en jätteidiotisk grej!

Vårtecken

Nu börjar jag känna att våren är på väg! Ingen mer snö nu tack!

Krokusarna har dottern fotat. Tror bestämt att hon har öga för dethär med fotografering. Med lite övning kan det blir riktigt bra!

Vardagen

Kom på mig själv idag med att förvånas över att man inte njuter mer av vardagen. Att inte ta tillvara alla de små sakerna vilka ger en gulkant på tillvaron. Men det är väl så samhället ser ut idag. Stress med jobb för att få pengar, för att köpa dedär fina sakerna man vill ha, för att ha råd med semesterresan. Visst sätter de också gulkant på tillvaron, men man ska inte för det glömma de små tingen.
Hade ätit en lång frukost med både ägg och smörgåsar och avslutade det hela med färsk ananas. Just då, mitt i tuggorna av ananasen, så slog det mig hur bra jag mådde. Solen kikade fram där ute. Utetermometern visade + grader. Och jag bara njöt. Så mycket njöt jag så det slog mig inte ens att plocka fram kameran och ta foto av allt det goda runtomkring mig. Igentligen är nog livet ganska så härligt!

18.4

Ryggsmärtor

Är hemma på sjukledigt igen. Ischias-liknande smärtor i ryggen. Strålar mot benen.
Något jag kom att fundera på idag är att jag har en värmekänsla nere i ryggen. Men är inte varm då man känner på själva ryggen. Värmen känns inuti. Slog mig att precis samma värme har jag kännt vid barnens förlossningar. Båda är födda med kejsarsnitt, med spinalbedövning. Samma värme spred sig i ryggen då bedövningen tog fart.
Har haft detta besvär i ryggen till och från i många års tid. Kan det ha något att göra med bedövningarna? Då sonen föddes fick jag först en misslyckad epiduralbedövning under "normala förlossningsstadiet" och spinal då det blev snitt. Spinalen fick de på plats på första försöket. Med dottern var det en mer oerfaren läkare som skulle sätta spinalbedövningen. Han stack, stack och stack tills han äntligen kom på den briljanta idén att tillkalla en mer erfaren läkare vilken fick bedövningen på plats vid första sticket. Väl hemkommen från sjukhuset kollade jag min rygg och förfärades över hur den såg ut runt korsryggen. Sju ärr efter stick räknade vi det till.
Kan ju hända att dessa två inte har alls något samband. Men är det nån som läser denna blogg som vet mer om spinalbedövningar och rygg(nerv)besvär.

Utlottning

På Cornelia pågår som bäst en utlottning. Skulle inte ha några som helst problem att använda ett presentkort i deras webshop!

Vår alldeles egna ormflicka

Desperat

I ren desperation byter jag bloggbild. Från nyårsaftons tomtebloss till en härlig bild på dottern som simmar. Vill ha våren nu! Inte mera snö!

Sova

Tänk vad härligt! Att sova en hel natt! Jag känner mig väldigt bortskämd och gnällig som annors för det mesta sover bra. Tänker på dem med kronisk värk, vilka kämpar nätterna igenom. Men så länge man kan sova bra så ska man väl vara glad.
Sa åt maken innan vi somnade igår, att jag hoppas en god fé kommer och viftar med sitt trollspö inatt. Att jag vaknar utan värk i ryggen och flunssa. För jag fick en släng av ryggskott igår. Att gå var mindre behagligt. Ordentligt ryggskott var det nog inte, för redan idag känns det så mycket bättre. Eller så var det fén som hade varit ut i natt? Flunssan då? Jo den finns kvar, men känns mycket lättare. Den värsta "stockningen" har försvunnit.

Bara 7,5 månad kvar! ;)

Tuffhet

Börjar väl bli gammal grinig kärring. Eller vad är det med att man tycker säkerhet är så viktigt?
Lågstadiet här har cykelhjälmstvång. Vilket är bra i sig. Eller jättebra! Men sen kommer ju tuffheten in på högre klasser. Som nu då sonen for till skolan. Hjälmen ska ju inte vara knäppt. Hur mycket hjälper den då då olyckan är framme?
Eller då mopedpojkarna har hjälmen uppe på huvudet. De ser ju så urlöjliga ut! Men det är väl också en tuffhetsgrej. När ska det bli modernt att säkerhet är tufft? När börjar bilbälten bli tuffa? Eller bilkuddar för äldre barn att sitta på. Vi föräldrar är ganska små i denna fråga vad de sysslar med på fritiden. Men vi kan ju göra vårt bästa då de är små och försöka pränta in vad som är säkerhet och åtminstone följa säkerheten i bilen, var barnen inte är ensamma Då har man iallafall inte dåligt samvete om olyckan är framme, om det då så är att hjälmen inte är fastsatt. Åtminstone har jag sagt min åsikt om hur jag vill att det ska vara för att trygga mitt barn så mycket som möjligt.

Klåda

Förstår inte alls vad jag reagerar på. Har inte antibiotika som kunde vara en orsak. Ögondroppar är ända medicinering jag har men knappast kan den orsaka sånhär klåda/utslag. Och nässpray och burana. Hostmedicin har jag inte tagit igår kväll och inte heller idag. Om det då kunde vara den som ger symptom i efterhand. Skulle vilja slita av mig skinnet för det kliar så. Lite klåda även på yttre kroppen och lite utslag. Vad kan detta vara...?
Dotttern stannar hemma med mig idag. Hon har också ögoninflammation och stockad i näsan. Stackare! Hela en vecka hann hon vara frisk...

Sjuk

Blev hemmavecka för mig. Märkte på natten att jag hade fått ögoninflammation. Trots att jag putsade ögonen både på natten och morgonen så fortsatte varet att komma. Obehagligt. Kliade och sved. Barn med liknande ögon ser vi alldeles för ofta på mitt jobb. Utan medicinering på. Det vill säga de smittar både personal och andra barn. Börjar misstänka att deras föräldrar aldrig har haft ögoninflammation om man inte har sitt barn hemma och skaffar hjälp. Har haft själv ett par gånger tidigare, men aldrig såhär tufft. Crp var förhöjt och hostan är hemsk så därför tyckte doktorn att det skulle vara bäst att jag stannade hemma hela veckan. Säkert helt klokt i sig, temp har jag haft igen på dagen och kvällen, inte så högt men äter ju också värkmedicin så det tar väl ner det också.

På tal om sjukdomar. Tänk så bra en mamma(åtminstone i vårt hus är det jag) kan läsa av sitt barn. Ikväll tyckte jag att sonen var konstig. Frågade honom om det var något skillt. Nej, sa han, det var det inte. Han for iväg på brandövning. Väl hemkommen därifrån bjöd jag honom på kvällsmål men det dög inte. Han mådde illa, hade huvudvärk och ville bara i säng. Ett migränanfall skulle jag tro. Eller så håller han på att bli sjuk. Men ganska konstigt detdär att jag märkte på honom innan han själv fick symptom. Men så är det. Äidinvaisto.

Påsken som gick

En lugn helg. Lite häxor, påskmat, god dryck och barnen fick lite angry birds limsa. Väldigt uppskattat! Själv fick jag väl lite kallt på min färd till blåkulla, en rejäl förkylning och temp. Ööh, gillar inte alls! Känns som om jag har tränat som en galning i helgen och att nån har släpat runt mig i håret. Dottern började t.om ta pulsen på mig då hon funderade om jag andades nåmer. Andas gör jag ju, om än tungt, men det var väl så ljudligt så hon blev lite orolig.

Provade förresten att laga fårstek för första gången i mitt liv. Men inte för sista. Det smakade ju inte alls ull. Utan var riktigt gott. Mycket vitlök i både marinad och instucket i köttet. Och till det vitlöksgratäng och rödvinssås. Mums säger jag bara!

Och vi har bokat resa till värmen! I december åker vi iväg till Fuerteventura. Nu har man något att se fram emot på hösten då igen! Men först tar vi våren och den finländska sommaren, bara flunssan ger med sig!

Men här ska vi bo sen i december:

20 cm nysnö

Lär vara Långfredagen idag. Men ser man ut så är världen vit, vit, vit. Påminner om det väder som man önskade sig på julafton. Sitter månne nån uppe bland molnen och skrattar åt folks besvikelser. Eller varför j*klas vädergudarna på detta sätt?

Här inne har vi försökt få till lite påsk-känsla. Bäst att ta och dra ner gardinerna, bänka sig i soffan med godis och sonens fågelbok vilken han fick till julklapp. Stänga ute allt som heter vinter och snö. I boken kan man lyssna på hur alla fåglarna låter. Kanske man hittar talgoxens titituu...

Trots all denna nysnö så vill jag önska er alla en RIKTIGT GLAD PÅSK och avslutar med en dikt av Karin Boye i väntan på den riktiga våren.

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
                              som skapar världen.



Påsk

Idag började vi smått med påskpynt här hemma. Kransen på dörren fick lite nya pynt, så nu är den forna julkransen en påskkrans. Däremellan har den bara varit en krans, utan några som helst dekorationer. Lite videkissor fick också fjädrar, så nu är trappan pyntad i väntan på påskhäxor.

Begravning

Igår hade vi begravning hemma hos oss. Barnens lilla dvärghamster dog. Barnen tog det ganska så bra, för hon hade varit i dåligt skick i ett par veckor redan. Men visst fälldes en och annan tår, även av mig. Två år hann vi har vår lilla Nikita. Barnen hade tidigare en hamster som hette Lilli, den dog för lite över två år sedan. Nu vilar dessa två på samma ställe i vår trädgård och har sällskap av varandra i hamsterhimlen, som dottern så fint sa.