Idag är det nyårsafton. Här ska lagas god mat och gäster väntas till ikväll. På menyn finns bryggarstek och pannacotta till efterrätt och som nattmat batong, skagenröra, saltkex och ostar. Om jag får fixat röran vill säga. Har aldrig provat på att laga den själv, men det låter ju inte alls svårt.
Skönt med nytt år och nya möjligheter. Alltid finns det hopp om ett bättre år, så hoppas vi även idag. Å andra sidan var inte 2010 heller något dåligt år. Lite väl många anginor och sjukdomar för mig själv, men barnen har varit väldigt friska, och det får man vara glad för. Inga brutna ben eller andra olyckor heller.
Läste med ett leende på läpparna om kommunsammanslagningen som träder i kraft inatt. Läser om gamla män vilka inte tål höra namnet på den nya kommunen, för det är ett svärord. Om deras lista över vad som är så fint i deras fd kommun, bla riksvägen. Förstår inte vad det är för fint med riksåttan som drar igenom centrum av kommunen. Mycket trafik, tung sådan och mera faror för barnen. Nog för att det finns tunnlar och cykelvägar, men ändå. Håller mer med det som min bilskollärare sa i tiderna. Han sa att det är enda kommunen i Finland som man får köra 80 genom centrum, det för att slippa fort igenom den. Lite rått skämt, men han var själv född i den kommunen.
Inte försvinner ju orten nånstans. Namnet lämnar ju kvar. Är ju bara det större området som ändrar namn. Men det är väl ett lite hårt slag. Våra kommuner har ju alltid haft ett konstig hat-kärlek till varandra. Har maken från den andra kommunen. Han tar också det hela med ro, men så har han ju också levt i vår nuvarande kommun(min hemkommun) i 12 år utan större traumor. Han har överlevt här, det är visst något som vissa tror att är omöjligt!;)
Nog om detta. Önskar er alla en riktigt GOTT NYTT ÅR!
fredag 31 december 2010
tisdag 28 december 2010
En dålig dag
Själv har jag angina för fjärde gången sedan oktober. Var på svalgodling igår och fick svaret idag. Tidigare har det inte varit några problem att få mediciner till anginan, men nu hade en läkare från grannkomunen(blivande samma kommun) kommit på den briljanta idén att han vill se min hals först, innan han skriver ut medicin.
Vad finns det i min hals som kan vara så intressant att se! Varför har jag själv vänt mig privat med min hals, om inte jag är trött på problemen och vill ha hjälp, inte bara äta kur på kur. Svamp har jag också fått i munnen av all antibiotika, men klassas väl som missbrukare av denna läkare, skulle inte vara första personen han sätter detta stämpel på.
Jag är så arg och irriterad. Imorgon skulle denna högt aktade läkare ha haft en ledig tid. Det gick jag inte med på, jag vet hur sjuk jag blir dag för dag. Jag har nu semester och hade tänkt njuta av den, inte vänta på att få medicin. Dottern fick också sjuk hals igår och feber inatt. Var på prov med henne också idag. Och med min envishet fick vi en tid till en annan läkare idag på em.
Läkaren som inte ville skriva medicin innan han såg mig, har jag vägrat gå till tidigare också. Han tror att varje patient kommer med önskan om sjukledigt eller vill ha mediciner. Han har sårat mig och många andra så många gånger och lär väl ha en och annan anmälan, men ännu är han kvar.
Några exempel på denna läkare är då jag för x antal år sedan hade halkat och skadat min arm. En ordentlig sträckning, då jag fastnade med armen i dragkrogen i bilen, med det samma jag halkade. Var på väg till läkare med sonen då detta hände och jag tog upp det med denne läkare då vi var på plats. Hade knappt fått växlat bilen på vägen dit, så sjuk var armen. Nej han tyckte inte det var något fel på min arm, däremot kunde jag motionera mera. Till saken hör att jag då tidigare hade gått ner 15 kg och var ännu på väg ner. Men det räckte inte, och min arm berodde tydligen på detta. For i kvällsskifte med tunga luft och när kvällen kom var min arm bortdomnad. Blev en längre sjukskriving...(av annan läkare)
En annan gång var jag med dottern till honom. Hade då redan varit hemma med henne i tre dagar pga feber och behövde ha läkarintyg åt maken eftersom han skulle fortsätta vara hemma med henne, då inte febern gick ner. Fick inget intyg utan uppmanades föra henne i dagis nästa dag, pga att hon var fullt frisk! Nästa dag hade hon 40 graders feber. Beställde tid till privat barnläkare med henne och for före det efter epikrisen från hvc som han skrivit dagen innan. Där stod " Kommer främst för att ha sjukledigt..."
Tog det med till barnläkaren och visade honom. Han tyckte inte riktigt om det som stod i epikrisen och ordinerade en hel del med blodprov åt dottern. Vilka vi sen betalade själv. Allt var ok och det var ett virus, hade det varit något allvarligare hade jag anmält hvc läkaren.
Ursäkta mina klagomål, men måste bara skriva av mig. Efter att du har läst detta, skulle du lita på läkaren i fråga?
Vad finns det i min hals som kan vara så intressant att se! Varför har jag själv vänt mig privat med min hals, om inte jag är trött på problemen och vill ha hjälp, inte bara äta kur på kur. Svamp har jag också fått i munnen av all antibiotika, men klassas väl som missbrukare av denna läkare, skulle inte vara första personen han sätter detta stämpel på.
Jag är så arg och irriterad. Imorgon skulle denna högt aktade läkare ha haft en ledig tid. Det gick jag inte med på, jag vet hur sjuk jag blir dag för dag. Jag har nu semester och hade tänkt njuta av den, inte vänta på att få medicin. Dottern fick också sjuk hals igår och feber inatt. Var på prov med henne också idag. Och med min envishet fick vi en tid till en annan läkare idag på em.
Läkaren som inte ville skriva medicin innan han såg mig, har jag vägrat gå till tidigare också. Han tror att varje patient kommer med önskan om sjukledigt eller vill ha mediciner. Han har sårat mig och många andra så många gånger och lär väl ha en och annan anmälan, men ännu är han kvar.
Några exempel på denna läkare är då jag för x antal år sedan hade halkat och skadat min arm. En ordentlig sträckning, då jag fastnade med armen i dragkrogen i bilen, med det samma jag halkade. Var på väg till läkare med sonen då detta hände och jag tog upp det med denne läkare då vi var på plats. Hade knappt fått växlat bilen på vägen dit, så sjuk var armen. Nej han tyckte inte det var något fel på min arm, däremot kunde jag motionera mera. Till saken hör att jag då tidigare hade gått ner 15 kg och var ännu på väg ner. Men det räckte inte, och min arm berodde tydligen på detta. For i kvällsskifte med tunga luft och när kvällen kom var min arm bortdomnad. Blev en längre sjukskriving...(av annan läkare)
En annan gång var jag med dottern till honom. Hade då redan varit hemma med henne i tre dagar pga feber och behövde ha läkarintyg åt maken eftersom han skulle fortsätta vara hemma med henne, då inte febern gick ner. Fick inget intyg utan uppmanades föra henne i dagis nästa dag, pga att hon var fullt frisk! Nästa dag hade hon 40 graders feber. Beställde tid till privat barnläkare med henne och for före det efter epikrisen från hvc som han skrivit dagen innan. Där stod " Kommer främst för att ha sjukledigt..."
Tog det med till barnläkaren och visade honom. Han tyckte inte riktigt om det som stod i epikrisen och ordinerade en hel del med blodprov åt dottern. Vilka vi sen betalade själv. Allt var ok och det var ett virus, hade det varit något allvarligare hade jag anmält hvc läkaren.
Ursäkta mina klagomål, men måste bara skriva av mig. Efter att du har läst detta, skulle du lita på läkaren i fråga?
torsdag 23 december 2010
Från oss alla till er alla EN RIKTIGT GOD JUL!
Utan någon längre text vill jag önska er alla en God Jul! Här kommer lite bilder med julkänsla.
lördag 18 december 2010
Lördag
Så skönt med helg. Har bara njutit idag utan några måsten. Vaknade upp ganska tidigt, först av alla. Knallade iväg ut i den bistra kölden efter tidningen, åt frukost med dottern som hade vaknat, tittade på barnkanalen en stund med henne och gick och la mig på nytt. Vaknade då klockan visade 11.20. Så skönt var det. Idag kan man njuta på annat sätt av att få gå och ta en tupplur på förmiddagen eller eftermiddagen, än före man hade barn. Då var det en självklarhet, under småbarnstiden var det en sällsynthet och nu är det en stor njutning! Fast man ibland saknar småbarnstiden så är det ändå skönt att de börjar klarar sig själv.
Ikväll kommer vi att samlas hela familjen i soffan och se finalen av Robinsson. Dricka lite glögg, tända ljus och bara mysa.
Ikväll kommer vi att samlas hela familjen i soffan och se finalen av Robinsson. Dricka lite glögg, tända ljus och bara mysa.
torsdag 16 december 2010
Granen står så grön och grann i stugan
Så har jag åtminstone planerat, att granen ska in idag. Måste se om planerna går i lås. Vad jag kan vara trött på vår plastgran, vill ha en riktig från skogen. Skulle vilja ha en gran modell mindre, med foten i en fin korg. Synd bara att man inte har nån skog att hämta granen från.
Men efter jul lär jag vara nöjd att vi hade plastgran ändå. Har hittat granbarr tidigare år då jag har vårstädat. Och det är ju inte det allra roligaste.
Vad det är svårt att vara förälder och stå för sina åsikter. Jag tyckte så synd om sonen då han idag for till bowlinghallen. Frågade om han skulle ha någon kompis med. Nej, de var alla och hade airsoft-krig.
Både maken och jag är emot airsoft-guns. Dessa idiotiska "leksaker" som många föräldrar köper åt sina barn. Vilka kräver en myndig person i butiken, men sedan finns inte den myndiga personen längre och övervakar. Har lovat sonen att han ska få en han också. Men den ska tas med till villan, var han får öva prickskytte på burkar. Inte för att han ska springa i skogen och skjuta på sina kompisar.
Fanns det en klubb här, skulle jag också anmäla honom med. Men utan övervakning ger jag inte ett "vapen" i handen på mina barn. Visst har pojkarna skyddsmasker, men hur går det sen då någon av kompisarna har avslutat sitt spel och har lyft upp masken. Är man då så säker på att inte någon av kompisarna ej ser allvaret i kulorna och skjuter på den andra "för skojs skull". Och vips har man en ögonskada. Bara för att barn är barn och inte tänker sig för... Kan jag då som förälder förlåta mig själv för att jag har köpt denna leksak och sen inte övervakar vad barnet gör med den. Nej, det kan jag inte!
Har googlat massor om dessa "leksaker" på nätet och upptäkt att jag inte är ensam om mina åsikter, fast det känns så ibland. Men jag tycker synd om min son som inte får vara med då de andra krigar, hoppas att han en dag ska förstå varför.
Men efter jul lär jag vara nöjd att vi hade plastgran ändå. Har hittat granbarr tidigare år då jag har vårstädat. Och det är ju inte det allra roligaste.
Vad det är svårt att vara förälder och stå för sina åsikter. Jag tyckte så synd om sonen då han idag for till bowlinghallen. Frågade om han skulle ha någon kompis med. Nej, de var alla och hade airsoft-krig.
Både maken och jag är emot airsoft-guns. Dessa idiotiska "leksaker" som många föräldrar köper åt sina barn. Vilka kräver en myndig person i butiken, men sedan finns inte den myndiga personen längre och övervakar. Har lovat sonen att han ska få en han också. Men den ska tas med till villan, var han får öva prickskytte på burkar. Inte för att han ska springa i skogen och skjuta på sina kompisar.
Fanns det en klubb här, skulle jag också anmäla honom med. Men utan övervakning ger jag inte ett "vapen" i handen på mina barn. Visst har pojkarna skyddsmasker, men hur går det sen då någon av kompisarna har avslutat sitt spel och har lyft upp masken. Är man då så säker på att inte någon av kompisarna ej ser allvaret i kulorna och skjuter på den andra "för skojs skull". Och vips har man en ögonskada. Bara för att barn är barn och inte tänker sig för... Kan jag då som förälder förlåta mig själv för att jag har köpt denna leksak och sen inte övervakar vad barnet gör med den. Nej, det kan jag inte!
Har googlat massor om dessa "leksaker" på nätet och upptäkt att jag inte är ensam om mina åsikter, fast det känns så ibland. Men jag tycker synd om min son som inte får vara med då de andra krigar, hoppas att han en dag ska förstå varför.
tisdag 14 december 2010
Vår katt
fyller i dagarna 15 år! Googlade på nätet och det motsvarar 81 människoår. Hon är ingen ungdom nåmer, men ännu pigg och lekfull. En liten stund, långa stunder orkar hon inte. Märker att stunderna hon trivs där ute blir också bara färre. Kan ju nog också bero på kölden. Artros har hon i höften, har lite svårt att hoppa upp på soffan, medan hon ännu far i full fart upp i träden.
Trodde nog inte att vår katt skulle bli så gammal då jag och maken tog henne -96. Men nu är hon en del av vår familj. Kommer nog att bli väldigt lessamt den dag hon inte finns bland oss mera. Men så länge hon finns här ska vi njuta av hennes sällskap. För hon är väldigt speciell. Hon spinner som traktor, pratar väldigt mycket(speciellt med mig), kelsjuk och klok. Hon öppnar dörrar genom att hoppa på handtaget, synd bara att hon inte har lärt sig att stänga dem. Nu då hon har blivit till åren så har det kommit lite roliga drag i henne. Tidigare tyckte hon om ostbågar men nu så älskar hon godis! Sitter vi och avnjuter vårt fredagsgodis så är hon där och tigger. Ger man inte henne självmant så är hon inte sen att ta till klorna för att roffa åt sig godis från handen. Ger man henne små bitar så tuggar hon så förnöjt i sig dem, fast de ibland fastnar i tänderna. Kanske inte så hälsosamt, men lite måste man väl unna sig då man är 81 år!
Trodde nog inte att vår katt skulle bli så gammal då jag och maken tog henne -96. Men nu är hon en del av vår familj. Kommer nog att bli väldigt lessamt den dag hon inte finns bland oss mera. Men så länge hon finns här ska vi njuta av hennes sällskap. För hon är väldigt speciell. Hon spinner som traktor, pratar väldigt mycket(speciellt med mig), kelsjuk och klok. Hon öppnar dörrar genom att hoppa på handtaget, synd bara att hon inte har lärt sig att stänga dem. Nu då hon har blivit till åren så har det kommit lite roliga drag i henne. Tidigare tyckte hon om ostbågar men nu så älskar hon godis! Sitter vi och avnjuter vårt fredagsgodis så är hon där och tigger. Ger man inte henne självmant så är hon inte sen att ta till klorna för att roffa åt sig godis från handen. Ger man henne små bitar så tuggar hon så förnöjt i sig dem, fast de ibland fastnar i tänderna. Kanske inte så hälsosamt, men lite måste man väl unna sig då man är 81 år!
måndag 13 december 2010
Ögoninflammation
har både sonen och jag. Tydligen något som går på skolan, då jag ringde dit. På dagis var jag jobbar hade vi också en med geggiga ögon förra veckan. Efter nya direktiv behöver inte barnen med ögoninflammation vara hemma. Inte i den kommun var jag jobbar iallafall. Här på hvc sa de att två dagar ska man vara hemma. Svårt att veta vad som är rätt och fel. Då våra barn var små och i dagvård var de nog alltid hemma följande dag efter att de hade fått medicinering. Det är ju väldigt smittsamt, och läkarna brukar säga att de redan har hunnit smitta ner på dagiset och därför får far i vård.
I många fall märker man att föräldrar anser att deras arbeten är viktigare än deras egna barn. Förvånas år efter år då barn kommer i dagvård följande dag, fast de har spytt dagen innan. Eller haft feber dagen innan. Eller har ännu diarré men inte har kastat upp på en dag. Eller att barnet är i dagvård fast en förälder är hemma med ett syskon som spyr. Kanske är det jag som är gammalmodig i mitt tankesätt. Det att vi uppmanar år efter år på föräldramöten, en symptomfri dag hemma, är för döva öron.
Jag har bara väntat när mitt immunförsvar ska bli starkare. Efter alla bobbor man utsätts för på arbetet. Men tycker jag är sjuk för jämnan... Och det tycker jag inte om! Känner mig som en svikare då man är hemma. Som en dålig arbetstagare. Det är väl så många föräldrar också ser det, då det för sina barn i dagvård för fort. Men jag vill inte smitta ner andra.
Igår var vi hälsade på goda vänner och deras barn, minstingen är vi faddrar åt. Jisses vad dessa små växer fort! Han var ju just så liten, men krabaten börjar bli ett halvt år. Beibitiden är alldeles för kort! Vår son som för bara något år sedan lärde sig att gå(känns det som) upptäckte jag hade fått sina första finnar i helgen. Han blir snart tonåring och kommer in i puberteten. Hjälp! Om endast 3 år blir det mopedkort och moped. Vem kan stoppa tiden?
I många fall märker man att föräldrar anser att deras arbeten är viktigare än deras egna barn. Förvånas år efter år då barn kommer i dagvård följande dag, fast de har spytt dagen innan. Eller haft feber dagen innan. Eller har ännu diarré men inte har kastat upp på en dag. Eller att barnet är i dagvård fast en förälder är hemma med ett syskon som spyr. Kanske är det jag som är gammalmodig i mitt tankesätt. Det att vi uppmanar år efter år på föräldramöten, en symptomfri dag hemma, är för döva öron.
Jag har bara väntat när mitt immunförsvar ska bli starkare. Efter alla bobbor man utsätts för på arbetet. Men tycker jag är sjuk för jämnan... Och det tycker jag inte om! Känner mig som en svikare då man är hemma. Som en dålig arbetstagare. Det är väl så många föräldrar också ser det, då det för sina barn i dagvård för fort. Men jag vill inte smitta ner andra.
Igår var vi hälsade på goda vänner och deras barn, minstingen är vi faddrar åt. Jisses vad dessa små växer fort! Han var ju just så liten, men krabaten börjar bli ett halvt år. Beibitiden är alldeles för kort! Vår son som för bara något år sedan lärde sig att gå(känns det som) upptäckte jag hade fått sina första finnar i helgen. Han blir snart tonåring och kommer in i puberteten. Hjälp! Om endast 3 år blir det mopedkort och moped. Vem kan stoppa tiden?
lördag 11 december 2010
Julmys
Känner inte någon som stress inför den stundande julen. Eller kanske lite, men det går fort över. Tog ledigt från arbetet dagen före julafton, där försvann största stressmomentet. Jag njuter av alla fina lampor och ljus. Huset ser så mysigt ut utifrån med julbelysning ute och ljus i fönstren.
Utejulbelysning ja... Kör varje dag på väg till jobbet förbi ett hus som har belysning som heter duga. Där trängs röda, gröna, blåa och gula ljus-slingor både på huset och i buskarna på gården. Tycker inte själv om dessa färgade lampor, inte om amerikastil heller på belysningen. Men vissa gillar ju den stilen. Själv håller vi oss till klara lampor.
Hade väntat mig att slalombacken skulle ha öppnat idag. Öjberget öppnar men här syns inga åkare. Synd att det tydligen igen satsas mer på de betalande skidåkarna än ungdomarna.
Här kommer ännu lite bilder, detta är julmys för mig!
Utejulbelysning ja... Kör varje dag på väg till jobbet förbi ett hus som har belysning som heter duga. Där trängs röda, gröna, blåa och gula ljus-slingor både på huset och i buskarna på gården. Tycker inte själv om dessa färgade lampor, inte om amerikastil heller på belysningen. Men vissa gillar ju den stilen. Själv håller vi oss till klara lampor.
Hade väntat mig att slalombacken skulle ha öppnat idag. Öjberget öppnar men här syns inga åkare. Synd att det tydligen igen satsas mer på de betalande skidåkarna än ungdomarna.
Här kommer ännu lite bilder, detta är julmys för mig!
onsdag 8 december 2010
Onsdag
Skönt, halva veckan är förbi! Och helgen närmar sig. Imorgon julfest på dagis jag jobbar på. Blir en lång dag. Men det är ju inte julfest så många gånger om året. Lite övertidstimmar skadar inte heller, med tanke på ledigt i mellandagarna.
For med barnen och simma efter jobbet. Skönt var det och ganska så varmt i vattnet. Simhallen i vår kommun ska renoveras, så den stängs fr.om måndag och till sista januari. Den är nog verkligen i behov av renovering. Endast några småsaker har gjorts sen jag var liten flicka. Inte för att det är så många år sedan, men väldigt slitet är det iallafall...;)
Sålde just bort sonens gamla slalomskor. Oj vad många som hörde av sig då jag hade annons på Findit. Men det var väl pga att priset var väldigt humant. Mera täcktes jag inte begära. Skorna var annars i bra skick, men kanske inte de vackraste. Massor med skråmor, men så blir det ju då man åker mycket.
Sista tanken då jag tittade på skorna var en hemsk dag i januari 2009. Min telefon ringde runt halv 8 på kvällen. Sonen var i slalombacken och det var han som ringde, trodde jag. Istället var i andra änden en kvinna som frågade om jag var hans mamma. Hon berättade att hon var hos sonen i backen. Han hade fallit och inte kommit sig upp själva. Trodde inte det var så allvarligt, för kvinnan i andra änden sa bara att hon hade lovat ringa mig att jag skulle komma dit, så jag satte mig i bilen för att köra och hämta honom. Maken for för att fixa dator till bekanta på samma gång. Väl framme och då jag hade hittat honom och hon som ringde, låg han där på rygg, var han hade landat och sa att han inte kunde stiga upp, det tog så sjukt i ryggen. Kvinnan berättade att ambulansen var på väg. Minns inte vad jag tänkte då, paniken välde fram. Ringde maken och min mamma för att ordna skötare åt dottern. Första delvårdsbilen anlände lite före ambulansen. Massor med hjälpande händer, stödkrage, hård bår var sonen spändes fast. Åkte med sonen till sjukhuset i ambulansen. Försökte trösta honom då han grät och titta åt annat håll och blinka bort de envisa tårarna som kom i mina egna ögon. Han skulle inte få se att jag var livrädd. Tusen tankar for igenom mitt huvud. Förlamning, ryggskada, rullstol... Lika mycket hjälpte det mig då ambulansvårdarn skojade med sonen. Om blåljusen som syntes i den mörka kvällen. Men inom mig grät jag.
Att vänta på besked var otroligt jobbigt. Men till all lycka hade han haft änglavakt. En förändring i hans ryggrad finns, men ingen kan säga om det är medfött eller kommit vid olyckan. Än idag har inte stället var olyckan hände något skyddsstaket. Trots att backen svänger vid det stället och kanten är ett stup med stora stenbumlingar. Då var det inte så mycket snö och han hade slagit sig i stenarna. Tack och lov hade en äldre person på skidor sett det. Som sen hade meddelat andra personer på plats om en pojken som föll ner, och inte hade stigit upp igen.
Varje gång jag har sett slalomskorna sedan dess så ser jag britsen han låg på på akuten. Hur personalen och vi hjälptes åt att försiktigt ta av hans skor. Nu är de skorna hos en annan pojke, vi hoppas att de inte är med om flera olyckor.
For med barnen och simma efter jobbet. Skönt var det och ganska så varmt i vattnet. Simhallen i vår kommun ska renoveras, så den stängs fr.om måndag och till sista januari. Den är nog verkligen i behov av renovering. Endast några småsaker har gjorts sen jag var liten flicka. Inte för att det är så många år sedan, men väldigt slitet är det iallafall...;)
Sålde just bort sonens gamla slalomskor. Oj vad många som hörde av sig då jag hade annons på Findit. Men det var väl pga att priset var väldigt humant. Mera täcktes jag inte begära. Skorna var annars i bra skick, men kanske inte de vackraste. Massor med skråmor, men så blir det ju då man åker mycket.
Sista tanken då jag tittade på skorna var en hemsk dag i januari 2009. Min telefon ringde runt halv 8 på kvällen. Sonen var i slalombacken och det var han som ringde, trodde jag. Istället var i andra änden en kvinna som frågade om jag var hans mamma. Hon berättade att hon var hos sonen i backen. Han hade fallit och inte kommit sig upp själva. Trodde inte det var så allvarligt, för kvinnan i andra änden sa bara att hon hade lovat ringa mig att jag skulle komma dit, så jag satte mig i bilen för att köra och hämta honom. Maken for för att fixa dator till bekanta på samma gång. Väl framme och då jag hade hittat honom och hon som ringde, låg han där på rygg, var han hade landat och sa att han inte kunde stiga upp, det tog så sjukt i ryggen. Kvinnan berättade att ambulansen var på väg. Minns inte vad jag tänkte då, paniken välde fram. Ringde maken och min mamma för att ordna skötare åt dottern. Första delvårdsbilen anlände lite före ambulansen. Massor med hjälpande händer, stödkrage, hård bår var sonen spändes fast. Åkte med sonen till sjukhuset i ambulansen. Försökte trösta honom då han grät och titta åt annat håll och blinka bort de envisa tårarna som kom i mina egna ögon. Han skulle inte få se att jag var livrädd. Tusen tankar for igenom mitt huvud. Förlamning, ryggskada, rullstol... Lika mycket hjälpte det mig då ambulansvårdarn skojade med sonen. Om blåljusen som syntes i den mörka kvällen. Men inom mig grät jag.
Att vänta på besked var otroligt jobbigt. Men till all lycka hade han haft änglavakt. En förändring i hans ryggrad finns, men ingen kan säga om det är medfött eller kommit vid olyckan. Än idag har inte stället var olyckan hände något skyddsstaket. Trots att backen svänger vid det stället och kanten är ett stup med stora stenbumlingar. Då var det inte så mycket snö och han hade slagit sig i stenarna. Tack och lov hade en äldre person på skidor sett det. Som sen hade meddelat andra personer på plats om en pojken som föll ner, och inte hade stigit upp igen.
Varje gång jag har sett slalomskorna sedan dess så ser jag britsen han låg på på akuten. Hur personalen och vi hjälptes åt att försiktigt ta av hans skor. Nu är de skorna hos en annan pojke, vi hoppas att de inte är med om flera olyckor.
tisdag 7 december 2010
Pepparkaksbak
Har barnen och jag ägnat oss åt denna kväll. Är väldigt många år sedan jag själv har gjort degen, men oj så goda de blir med eget recept! Har köpt djupfryst deg de senaste åren, då receptet jag har inte är så "barnvänligt" utan går väldigt lätt sönder. Degen alltså, inte själva receptet. Nu blev det en del grisar, gubbar, gummor, granar, hjärtan, blommor och stjärnor, och varsinn gris modell större fick barnen.
Var till den lokala blomsterhandeln idag. Igentligen skulle jag in och betala en skuld efter helgens handel i självbetjäningen, men så kom jag på att jag behövde en havrekärve åt småfåglarna. Väl inne mötte mig vita träbokstäver med GOD JUL. Kunde ju inte bara motstå. Vita amaryllis och hyacinter följde också med hem. Jag tycker om vitt. Har massor av tomtar i lådorna, men de brukar snällt få ligga kvar i lådorna år efter år. Bara de utvalda får titta fram. Tidigare hade jag tomtar överallt på jul, nu vill jag ha det sparsamt dekorerat. Granen ska också gå i vitt och silver. Blev att köpa nya bollar i år. Senaste åren har den gått i vitt och rött, men i år vill jag inte ha rött. Säkert kommer det ännu år då jag älskar alla julfärger. Då finns det massor av pynt att plocka fram av!
Jag minns granen i mitt barndomshem. Den hade flaggor och olika färgade bollar. Hängande glittertrådar. Den brukade också vara jättevacker! En riktig barngran. Nu måste jag erkänna att jag är ganska pedant. Jag låter barnen vara med och dekorera, men sen går jag och ordnar om bollarna i smyg. Så att de hänger just så som jag vill ha dem. Och så bestämmer jag vilka bollar som ska vara med i granen. Får hoppas att jag nåt år blir riktigt nostalgisk och vill ha en gran med massor av olika färger, flaggor och girlanger. Då ska barnen få fritt välja vad de ska hänga i granen. Men inte i år.
Vi har en plastgran. Igentligen är jag ganska så trött på spektaklet fast vi bara har haft den några år. Det tar bort mycket av jul. Nu far man inte och väljer gran mera. Visst, den skräpar inte, men den ger inte samma känsla som en riktig gran. Med en riktig gran var det alltid lika spännande att se hur den såg ut inne i huset. Plastgranen ser likadan ut år efter år...
Var till den lokala blomsterhandeln idag. Igentligen skulle jag in och betala en skuld efter helgens handel i självbetjäningen, men så kom jag på att jag behövde en havrekärve åt småfåglarna. Väl inne mötte mig vita träbokstäver med GOD JUL. Kunde ju inte bara motstå. Vita amaryllis och hyacinter följde också med hem. Jag tycker om vitt. Har massor av tomtar i lådorna, men de brukar snällt få ligga kvar i lådorna år efter år. Bara de utvalda får titta fram. Tidigare hade jag tomtar överallt på jul, nu vill jag ha det sparsamt dekorerat. Granen ska också gå i vitt och silver. Blev att köpa nya bollar i år. Senaste åren har den gått i vitt och rött, men i år vill jag inte ha rött. Säkert kommer det ännu år då jag älskar alla julfärger. Då finns det massor av pynt att plocka fram av!
Jag minns granen i mitt barndomshem. Den hade flaggor och olika färgade bollar. Hängande glittertrådar. Den brukade också vara jättevacker! En riktig barngran. Nu måste jag erkänna att jag är ganska pedant. Jag låter barnen vara med och dekorera, men sen går jag och ordnar om bollarna i smyg. Så att de hänger just så som jag vill ha dem. Och så bestämmer jag vilka bollar som ska vara med i granen. Får hoppas att jag nåt år blir riktigt nostalgisk och vill ha en gran med massor av olika färger, flaggor och girlanger. Då ska barnen få fritt välja vad de ska hänga i granen. Men inte i år.
Vi har en plastgran. Igentligen är jag ganska så trött på spektaklet fast vi bara har haft den några år. Det tar bort mycket av jul. Nu far man inte och väljer gran mera. Visst, den skräpar inte, men den ger inte samma känsla som en riktig gran. Med en riktig gran var det alltid lika spännande att se hur den såg ut inne i huset. Plastgranen ser likadan ut år efter år...
måndag 6 december 2010
Självständighetsdagen
Extra ledig dag! Så skönt! Idag blir det att bara ta det lugnt, njuta av måndagen som känns som en söndag. Inga måsten, bara ett par maskiner med tvätt borde fixas.
Helgen har varit full med olika program. Fredagskvällen började med julfest med jobbkompisarna. Bowling, mat och dans. Roligt hade vi, åtminstone jag. På lördag styrde vi kosan till stan. Inhandlade nya slalomskidor och slalomskor åt sonen. TwinTip skulle det vara. Fast mamma inte vet om det är så bra ide. Han är ganska skadebenägen vår son. Men han har ändå åkt slalom i så många år, så kanske han kan hantera skidor som går både bak och fram. Hoppeligen... Lite annat smått och gått blev det också handlat då vi ändå var i stan. Och kvällen avslutades med hämtpizza.
Söndagen började med storstädning. Sen styrde vi bilen norrut, till J:stad. Hälsade på svärfar med sambo. På kvällen blev det julmiddag här hemma hos oss. Va det var gott med skinka och lådor. Fast man sen efter julafton inte vill se julmat på en stund. Men det är väl så det ska vara!
Idag har vi bara tagit det lugnt, ätit resterna av gårdagens middag. Tror dagen kommer till stor del att tillbringas i soffan, med tv:n som sällskap. För ibland måste man vila sig och det tänker jag göra idag!
Helgen har varit full med olika program. Fredagskvällen började med julfest med jobbkompisarna. Bowling, mat och dans. Roligt hade vi, åtminstone jag. På lördag styrde vi kosan till stan. Inhandlade nya slalomskidor och slalomskor åt sonen. TwinTip skulle det vara. Fast mamma inte vet om det är så bra ide. Han är ganska skadebenägen vår son. Men han har ändå åkt slalom i så många år, så kanske han kan hantera skidor som går både bak och fram. Hoppeligen... Lite annat smått och gått blev det också handlat då vi ändå var i stan. Och kvällen avslutades med hämtpizza.
Söndagen började med storstädning. Sen styrde vi bilen norrut, till J:stad. Hälsade på svärfar med sambo. På kvällen blev det julmiddag här hemma hos oss. Va det var gott med skinka och lådor. Fast man sen efter julafton inte vill se julmat på en stund. Men det är väl så det ska vara!
Idag har vi bara tagit det lugnt, ätit resterna av gårdagens middag. Tror dagen kommer till stor del att tillbringas i soffan, med tv:n som sällskap. För ibland måste man vila sig och det tänker jag göra idag!
onsdag 1 december 2010
1:a december
Dottern vaknade tidigt imorse. Nu då hon skulle få sova lite längre då jag för dem senare till skolan. Men suget att öppna godiskalendern blev alltför stort. Jag vill också ha en adventskalender. Men har inte köpt mig någon. Kanske man hittar en som de slumpar bort. Vill ha en i lite gammaldags stil, med ljuvliga små bilder.
Julkorten blev skrivna igår. Så nu behöver man inte fundera på det längre. I skenet av ett ljus och till ljudet av Carolas jul skrev jag adresserna och dottern satte klistermärken på kuverten. Så mysigt! Bara att hämta frimärken och föra dem till posten.
Känner ännu av det onda i ryggen. Men trots att det var ganska sjukt igår kväll, så kände jag inte av något då jag steg upp i morse. Nu känns det lite efter att jag varit igång över en timme. Så det kan ju inte vara så allvarligt om det går bort under natten då man vilar ryggen. Blir nog jobb imorgon.
På fredag har vi julfest från jobbet, personalen alltså. Det blir bowling och italiensk mat. Troligen nattklubb och lite dans. Karaoke har det också varit tal om. Men det ser vi sen, då fredagen kommer. Hoppas vara i skick tills det! Eller så kan jag skylla på min rygg om bowlingresultatet inte blir det bästa.
Julkorten blev skrivna igår. Så nu behöver man inte fundera på det längre. I skenet av ett ljus och till ljudet av Carolas jul skrev jag adresserna och dottern satte klistermärken på kuverten. Så mysigt! Bara att hämta frimärken och föra dem till posten.
Känner ännu av det onda i ryggen. Men trots att det var ganska sjukt igår kväll, så kände jag inte av något då jag steg upp i morse. Nu känns det lite efter att jag varit igång över en timme. Så det kan ju inte vara så allvarligt om det går bort under natten då man vilar ryggen. Blir nog jobb imorgon.
På fredag har vi julfest från jobbet, personalen alltså. Det blir bowling och italiensk mat. Troligen nattklubb och lite dans. Karaoke har det också varit tal om. Men det ser vi sen, då fredagen kommer. Hoppas vara i skick tills det! Eller så kan jag skylla på min rygg om bowlingresultatet inte blir det bästa.
tisdag 30 november 2010
Sjukskrivning
Gillar inte. Vill inte. Men vad gör man? Ryggen har krånglat sen söndagen. Var igår i jobb och det gick hyfsat men när jag väl kom hem så gick jag som om jag varit i nionde månaden, vaggade fram. Inte bra. Jobbet jag har innebär en hel del lyft. Inga tunga sådana, men de tar ändå på. Höll på att driva min make till vansinne då jag grubblade igår kväll, jobb idag eller inte. Förnuftet sa att man ska vara hemma och vila, medan samvetet ville i jobb. Förnuftet vann tillslut och är hemma idag och imorgon, med inrådan av företagshälsovårdaren. Sen ser vi. Men känner jag min kropp rätt så är jag i skick sen. Bara jag förstår att bromsa upp så brukar kroppen läka sig väldigt fort. Men det är att hitta bromsen.
Ringde till öronpolikliniken igår. Fem månaders väntetid. Inte bra om anginan ska förnya sig hela tiden. Men de skulle höra av sig om det kom en avbokning. Hoppas.
Vad jag älskar det jag ser då jag ser ut genom fönstret. Så vackert med rimfrost i träden. Det är kallt, -19 grader, men de stunder jag har varit ute idag har det inte kännts så kallt. Mycket tack vare att det är vindstilla. Allt är så vitt och vackert, önskar att det ser likadant ut på jul.
Idag tänkte jag ta mig an julkorten. De är färdiga men kuverten ska skrivas på. Sen är det bara att posta dem. Är själv väldigt nöjd med årets kort. Och sen ska jag ta det lugnt. Inte ligga men vila. Hälsovårdaren sa att jag ska vara igång, inga tunga lyft och gardiner, men att hålla kroppen igång. Börjar dagen med Svenska Hollywoodfruar, sen ser vi vad jag hittar på.
Ringde till öronpolikliniken igår. Fem månaders väntetid. Inte bra om anginan ska förnya sig hela tiden. Men de skulle höra av sig om det kom en avbokning. Hoppas.
Vad jag älskar det jag ser då jag ser ut genom fönstret. Så vackert med rimfrost i träden. Det är kallt, -19 grader, men de stunder jag har varit ute idag har det inte kännts så kallt. Mycket tack vare att det är vindstilla. Allt är så vitt och vackert, önskar att det ser likadant ut på jul.
Idag tänkte jag ta mig an julkorten. De är färdiga men kuverten ska skrivas på. Sen är det bara att posta dem. Är själv väldigt nöjd med årets kort. Och sen ska jag ta det lugnt. Inte ligga men vila. Hälsovårdaren sa att jag ska vara igång, inga tunga lyft och gardiner, men att hålla kroppen igång. Börjar dagen med Svenska Hollywoodfruar, sen ser vi vad jag hittar på.
måndag 29 november 2010
Kommunsammanslagning
Vår kommun gick ihop med en mindre kommun för några år sedan. Nu vid årsskiftet går vi ihop med ännu en mindre kommun. Förra kommunsammanslagningen gick ganska smärtfritt, men redan nu kom en sådan bomb med nytt inom dagvården i och med kommunsammanslagningen.
Vår kommun har varit human med dagvården. Här har man betalat för de dagar barnen har varit i dagvård. Nu blir det samma regler som i många andra kommuner. Är ett barn borta(ledigt bara) så minskar inte avgiften, om man inte från förr har avtalat om visst antal vårddagar per månad. Är ett barn sjukt halva månaden så blir det halv avgift och om det är sjukt en hel månad så ingen avgift. Men är ett barn ledigt en månad så uppbärs halva månadsavgiften för att barnet ändå har sin dagisplats kvar!
Jag tycker inte om systemet. Är rädd att det blir likadant som i kommunen var jag jobbar. Där är barnen ofta i dagvård fast en förälder är ledig/sjuk. Just pga att de hamnar betala avgiften och anser att de då har rätt att ha ha barnet i dagvård. Det har de ju förståss, men hur är det med det stackars barnet som måste vara i dagvård nästan alla dagar genom hela året. Detta gynnar ju inte alls barnet. Fy sjutton för såna lagar!
Nu har vi inte tack och lov barnen i dagvård längre. Men även eftisavgiften stiger. Tidigare 60€ för över 10 dagar/månad och 30€ för under 10 dagar/månad, blir till 100€ för hel månad, 70€ för under 15 dagar och 50€ för under 10 dagar. En höjning med nästan 100%! Höll på att dratta av stolen då jag såg det! Visst, avgiften har varit förmånlig och har inte höjts sedan sonen var i eftis, men att höja så radikalt på en gång.
Så vill bara gratta vår kommun för att ha tagit beslutet att gå ihop med en annan kommun och ta det dåliga från den kommunen till vår...
Vår kommun har varit human med dagvården. Här har man betalat för de dagar barnen har varit i dagvård. Nu blir det samma regler som i många andra kommuner. Är ett barn borta(ledigt bara) så minskar inte avgiften, om man inte från förr har avtalat om visst antal vårddagar per månad. Är ett barn sjukt halva månaden så blir det halv avgift och om det är sjukt en hel månad så ingen avgift. Men är ett barn ledigt en månad så uppbärs halva månadsavgiften för att barnet ändå har sin dagisplats kvar!
Jag tycker inte om systemet. Är rädd att det blir likadant som i kommunen var jag jobbar. Där är barnen ofta i dagvård fast en förälder är ledig/sjuk. Just pga att de hamnar betala avgiften och anser att de då har rätt att ha ha barnet i dagvård. Det har de ju förståss, men hur är det med det stackars barnet som måste vara i dagvård nästan alla dagar genom hela året. Detta gynnar ju inte alls barnet. Fy sjutton för såna lagar!
Nu har vi inte tack och lov barnen i dagvård längre. Men även eftisavgiften stiger. Tidigare 60€ för över 10 dagar/månad och 30€ för under 10 dagar/månad, blir till 100€ för hel månad, 70€ för under 15 dagar och 50€ för under 10 dagar. En höjning med nästan 100%! Höll på att dratta av stolen då jag såg det! Visst, avgiften har varit förmånlig och har inte höjts sedan sonen var i eftis, men att höja så radikalt på en gång.
Så vill bara gratta vår kommun för att ha tagit beslutet att gå ihop med en annan kommun och ta det dåliga från den kommunen till vår...
lördag 27 november 2010
LillaJul
och huset "fullt" med "barn". Har två extra ikväll med oss, sonens kompisar. Snart blir det mat för oss alla, hemlagad kebab med franskisar.
Det var angina jag hade igen. Men redan nu känner jag mig nästan helt ok. Lite trång i halsen, men annars mår jag bra!
Har fått upp julbelysningen inomhus idag. Och så fint blev det. Det är mysigt med jul, tycker jag.
Det var angina jag hade igen. Men redan nu känner jag mig nästan helt ok. Lite trång i halsen, men annars mår jag bra!
Har fått upp julbelysningen inomhus idag. Och så fint blev det. Det är mysigt med jul, tycker jag.
Kallast
är det idag, -15 grader då jag gick efter dagens Vasablad. Så kallt har det ännu inte varit denna vinter.
Tillbringade fredagskvällen på huvudhälsostationen. Misstänker angina igen och fick en antitiotikakur med bredare spektrum. Får svar på provet först idag men CRP var en aning förhöjt. Tog första medicinen igår kväll och känner mig redan mycket bättre! Blev väldigt förvånad i morse. Endera är det inte angina eller så har medicinen gjort underverk! Ännu på kvällen var halsen så sjuk så det var svårt att svälja eget spott, men idag känns det bara lite. Konstigt men skönt!
Oj sådan kö det var på HVC fast det var fredagskväll. Var 18 personer före mig då jag kom dit lite efter klockan 17. Var på CRP och halsprov och sattes i kö till läkare. Orkade inte sitta där och vänta utan for till några butiker för att fördriva tiden. Hittade en julklapp som ska ges redan nästa helg och en vinterjacka på rea åt sonen. Var så nöjd över jackan, vilken var nästan till halva priset. Papperstjärnor till fönstret hittade jag också. Har för mig att det stod att de kostade närmare 5€ på hyllan var de hängde. Men väl vid kassan var de 1€/styck! Vet inte om det var jag som hade sett fel eller om det var fel inprogramerat. Men inte mig emot!
Idag är det lillajul! Kände mig dum i morse då dottern vaknade och kom med ett paket åt maken och mig. Så sa hon; "Får inte jag nån lillajulsklapp?"
Visst skulle hon få det, men hade ju glömt bort att slå in dem igår kväll... Nå nu har barnen fått sina paket.
Sonen ska snart till brandstationen. Han är med i ungdomsverksamheten och de har öppet hus på brandstationen idag. Han ska vara där och hjälpa till. Även maken är med i frivilliga brandkåren, men han kan inte delta eftersom han i sin tur har dejour från sitt arbete.
Ikväll får vi nattfrämmande. Två kompisar till sonen ska sova här. Lär blir sen kväll för dem efter kortkastning och ps-spel kan jag tänka mig.
Tillbringade fredagskvällen på huvudhälsostationen. Misstänker angina igen och fick en antitiotikakur med bredare spektrum. Får svar på provet först idag men CRP var en aning förhöjt. Tog första medicinen igår kväll och känner mig redan mycket bättre! Blev väldigt förvånad i morse. Endera är det inte angina eller så har medicinen gjort underverk! Ännu på kvällen var halsen så sjuk så det var svårt att svälja eget spott, men idag känns det bara lite. Konstigt men skönt!
Oj sådan kö det var på HVC fast det var fredagskväll. Var 18 personer före mig då jag kom dit lite efter klockan 17. Var på CRP och halsprov och sattes i kö till läkare. Orkade inte sitta där och vänta utan for till några butiker för att fördriva tiden. Hittade en julklapp som ska ges redan nästa helg och en vinterjacka på rea åt sonen. Var så nöjd över jackan, vilken var nästan till halva priset. Papperstjärnor till fönstret hittade jag också. Har för mig att det stod att de kostade närmare 5€ på hyllan var de hängde. Men väl vid kassan var de 1€/styck! Vet inte om det var jag som hade sett fel eller om det var fel inprogramerat. Men inte mig emot!
Idag är det lillajul! Kände mig dum i morse då dottern vaknade och kom med ett paket åt maken och mig. Så sa hon; "Får inte jag nån lillajulsklapp?"
Visst skulle hon få det, men hade ju glömt bort att slå in dem igår kväll... Nå nu har barnen fått sina paket.
Sonen ska snart till brandstationen. Han är med i ungdomsverksamheten och de har öppet hus på brandstationen idag. Han ska vara där och hjälpa till. Även maken är med i frivilliga brandkåren, men han kan inte delta eftersom han i sin tur har dejour från sitt arbete.
Ikväll får vi nattfrämmande. Två kompisar till sonen ska sova här. Lär blir sen kväll för dem efter kortkastning och ps-spel kan jag tänka mig.
onsdag 24 november 2010
Kallare
än igår är det idag. Inte så många köldgrader men så kall vind! Här i vår kommun har de haft upp skidspåren redan i flera veckor. Igår märkte jag att de sprutar konstsnö på slalombacken! Åtminstone ser det ut så då lamporna är på och snön yr.
Eller så är det skidspåren bakom slalombacken de sprutar på. Det ska ordnas FM i skidning i vår lilla kommun i vinter, så allt ska vara i top-skick!
Vi ser toppen på slalombacken får bland annat vårt köksfönster. På vintrarna är det väldigt behändigt då man inte ännu riktigt vet vilken tid de öppnar, bara att titta ut om det syns åkare i backen. Själv åker jag inte längre där, men sonen brukar bo där på vintrarna.
Nu har jag kommit ett steg igen på vägen mot jul. Gardinerna i köket är bytta. Andra gardiner i vårt hus byts inte till denna jul. Och gardinerna i köket är inte heller några julgardiner, de är vinröda och får hänga med en bit in på våren. Är inte mycket för tomtar i gardinerna. Senaste åren har även våra juldekorationer varit minimala. Mycket vitt har det varit och det fortsätter jag nog med ännu i år.
Eller så är det skidspåren bakom slalombacken de sprutar på. Det ska ordnas FM i skidning i vår lilla kommun i vinter, så allt ska vara i top-skick!
Vi ser toppen på slalombacken får bland annat vårt köksfönster. På vintrarna är det väldigt behändigt då man inte ännu riktigt vet vilken tid de öppnar, bara att titta ut om det syns åkare i backen. Själv åker jag inte längre där, men sonen brukar bo där på vintrarna.
Nu har jag kommit ett steg igen på vägen mot jul. Gardinerna i köket är bytta. Andra gardiner i vårt hus byts inte till denna jul. Och gardinerna i köket är inte heller några julgardiner, de är vinröda och får hänga med en bit in på våren. Är inte mycket för tomtar i gardinerna. Senaste åren har även våra juldekorationer varit minimala. Mycket vitt har det varit och det fortsätter jag nog med ännu i år.
tisdag 23 november 2010
Kallt
är det ikväll! Har inte tittat på mätaren hur många grader det är, men det var -13 då jag kom hem från jobbet. Kallt är det iallafall. Drar kring fötterna fast vi har golv-värme. Till och med katten använder sandlådan istället för att gå ut, då är det kallt! Tar väl en stund innan man vänjer sig vid mera minusgrader.
De har lovat en väldigt kall vinter i år. Hoppas det inte stämmer! Jag tycker om snö och några minusgrader, men inte för kallt! Minns en dag i början av året 1999. Vaknade av att maken väckte mig, han skulle iväg på jobb och strömmen var borta. Själv var jag mammaledig med sonen i magen. Ute visade mätaren -40grader. En "stolpe" i kraftledningen hade gått av. Tack och lov hann det inte bli så kallt i huset vi bodde i och vi fick strömmen tillbaks efter några timmar. Men alla var inte lika lyckligt lottade. Så kallt vill jag inte ha det igen.
De har lovat en väldigt kall vinter i år. Hoppas det inte stämmer! Jag tycker om snö och några minusgrader, men inte för kallt! Minns en dag i början av året 1999. Vaknade av att maken väckte mig, han skulle iväg på jobb och strömmen var borta. Själv var jag mammaledig med sonen i magen. Ute visade mätaren -40grader. En "stolpe" i kraftledningen hade gått av. Tack och lov hann det inte bli så kallt i huset vi bodde i och vi fick strömmen tillbaks efter några timmar. Men alla var inte lika lyckligt lottade. Så kallt vill jag inte ha det igen.
Läkarbesök
Var idag till en öron-näs-svalg läkare med min hals. Och mycket riktigt var det nya tonsiller och kvarlämnor av de gamla vilka orsakade att jag ännu får angina. Så nu blir det operation på nytt. Inget jag ser fram emot, men på lång sikt så gör det vardagen mer dräglig utan angina.
Hann gå på stan en stund före dottern skulle hämtas från eftis. Hon hade finska-kurs idag så det var lite senare hämtning än vanligt då jag har mina tidiga arbetsturer. Provade några byxor, men endera var de för lösa eller för spända, hittade inga som var ok. Stegade vidare genom HS-center och vek in till Kicks. Därifrån kom jag med en liten nätt påse, fylld med ögonbrynsfärg, mascara, kajal och ögonkräm. Jag som bara skulle ha ögonbrynsfärg... Men mascaran var nog också nästan slut. Nu blev det Clinique istället för Kanebo. Få se nu då om det är bra. Iallafall piggade den lilla påsen upp dagen lite, fast det blev lite mer än jag hade tänkt...
Hann gå på stan en stund före dottern skulle hämtas från eftis. Hon hade finska-kurs idag så det var lite senare hämtning än vanligt då jag har mina tidiga arbetsturer. Provade några byxor, men endera var de för lösa eller för spända, hittade inga som var ok. Stegade vidare genom HS-center och vek in till Kicks. Därifrån kom jag med en liten nätt påse, fylld med ögonbrynsfärg, mascara, kajal och ögonkräm. Jag som bara skulle ha ögonbrynsfärg... Men mascaran var nog också nästan slut. Nu blev det Clinique istället för Kanebo. Få se nu då om det är bra. Iallafall piggade den lilla påsen upp dagen lite, fast det blev lite mer än jag hade tänkt...
måndag 22 november 2010
Måndag kväll
En sak är borta från "måste göra innan jul" listan. Nämnligen städning av centralgarderoben. Har en slängperiod och cirka två stora svarta säckar fulla med "skräp" åkte ut. Hur allt det hade haft plats i garderoben förstår jag bara inte!
Så skönt men nu är man trött! Borde söka sig i säng, väckning om sisådär sju timmar...
Ännu kommer bildbevis på kaoset då nästan allt var utdraget ur skrubben och slutresultatet.
Så skönt men nu är man trött! Borde söka sig i säng, väckning om sisådär sju timmar...
Ännu kommer bildbevis på kaoset då nästan allt var utdraget ur skrubben och slutresultatet.
Måndag
Och veckans första arbetsdag avklarad. Känns skönt! Måndagar är alltid lite jobbiga. Sen rullar det bara på. Skulle ha femtielva olika saker som borde göras, men hittar ingen inspiration! Nå tar det med ro ännu, hos oss går inte tomten och snokar i köksskåpen eller garderoberna, för att se om julstädningen är gjord.
Var igår med sonen och inhandlade en PS3 åt honom. Han har sålt jultidningar och tjänade in över 500€, en ny telefon, Göta kanal samlingsbox och några nummer av Kalle Anka. Han är så duktig handelsman, eller som hans klassföreståndare hade sagt, att han förstår inte vad den pojken gör, men allt han tar i blir till pengar. Jag vet inte heller hur han gör det. Han har sålt mest lucia-märken, maj-blommor och godislådor. Och andra året i rad väldigt mycket jultidningar.
Nu ville han då köpa en ps3 för sina pengar. Inte mig emot. Han får jättegärna sätta pengarna på något dyrare, än att slänga ut en tia här och en tia där.
Idag kom han också hem med ett matte-prov med fina siffror. Han är så duktig vår son!
Fick i fredags en "Herman" av grannen. Tycker det är lite jobbigt med dendär herman då han ska röras om och matas i tio dagar. Är det värt det? Blir sen en sockerkaka med surdegsbas, med rivna äpplen, nötter och choklad. Har någon av er läsare bakat en vänskapskaka nån gång och kan säga om den blir god eller inte?
Satt och tittade på gårdagens avsnitt av "Ensam mamma söker" med dottern efter jobbet. Dottern tyckte jag skulle söka in till programmet. Men då jag började fundera över vart vi ska gömma pappan i huset under tiden, så ändrade hon åsikt. Hon tyckte väl bara att det såg så roligt ut då familjerna var på semester.
Hade tidigare i min blogg skrivit om att dotterns önskelista till tomten inte var lång. Men tji fick jag, nu hade hon skrivit en till. Så fint skriven och med julkort och allt. Telefonen var ännu högst på listan, men till hade kommit några dyrare grejer till, som en dator och en bokhylla... Men dessa tror jag nog tomten får komma med först efter några år.
Var igår med sonen och inhandlade en PS3 åt honom. Han har sålt jultidningar och tjänade in över 500€, en ny telefon, Göta kanal samlingsbox och några nummer av Kalle Anka. Han är så duktig handelsman, eller som hans klassföreståndare hade sagt, att han förstår inte vad den pojken gör, men allt han tar i blir till pengar. Jag vet inte heller hur han gör det. Han har sålt mest lucia-märken, maj-blommor och godislådor. Och andra året i rad väldigt mycket jultidningar.
Nu ville han då köpa en ps3 för sina pengar. Inte mig emot. Han får jättegärna sätta pengarna på något dyrare, än att slänga ut en tia här och en tia där.
Idag kom han också hem med ett matte-prov med fina siffror. Han är så duktig vår son!
Fick i fredags en "Herman" av grannen. Tycker det är lite jobbigt med dendär herman då han ska röras om och matas i tio dagar. Är det värt det? Blir sen en sockerkaka med surdegsbas, med rivna äpplen, nötter och choklad. Har någon av er läsare bakat en vänskapskaka nån gång och kan säga om den blir god eller inte?
Satt och tittade på gårdagens avsnitt av "Ensam mamma söker" med dottern efter jobbet. Dottern tyckte jag skulle söka in till programmet. Men då jag började fundera över vart vi ska gömma pappan i huset under tiden, så ändrade hon åsikt. Hon tyckte väl bara att det såg så roligt ut då familjerna var på semester.
Hade tidigare i min blogg skrivit om att dotterns önskelista till tomten inte var lång. Men tji fick jag, nu hade hon skrivit en till. Så fint skriven och med julkort och allt. Telefonen var ännu högst på listan, men till hade kommit några dyrare grejer till, som en dator och en bokhylla... Men dessa tror jag nog tomten får komma med först efter några år.
lördag 20 november 2010
Fredag kväll och lördag
Vad det är skönt med lördagar! Vakna upp och veta att dagen inte för några måsten med sig. Man får ta den som den är.
Fredagskvällar hör också till mina favoriter. Ofta tittar jag en stund på Bolibompa med dottern, på Hotell Kantarell. Tycker på ett sätt att programmet är jättemysigt, medan dottern inte riktigt är lika förtjust i det. Hon gillar mer Supersnälla silver Sara, men det tycker igen inte jag om. Vi har olika smak i mycket, dottern och jag.
Invigde vårt nya kökbord igår med god mat och dryck. Riktigt bra var det, men nu ser resten av köket så gammalt och ofräsht ut. Men det får man nog leva med några år till, tror jag.
Ikväll ska jag på bio med en vän. Har inte varit på bio sedan Titanic visades, då var jag inte ens mamma! Fick förra året till julklapp en biobiljett från arbetsgivaren. Nu kommer den äntligen till användning. Filmen vi ska se är en skräckfilm, Paranormal Activity 2. Jag vet att jag kommer att vara mörkrädd i några veckor efter att jag har sett den, men måste bara se den för det. Maken skulle jag aldrig få med på en sån film. Men lika trevligt är det att fara med en vän.
Fredagskvällar hör också till mina favoriter. Ofta tittar jag en stund på Bolibompa med dottern, på Hotell Kantarell. Tycker på ett sätt att programmet är jättemysigt, medan dottern inte riktigt är lika förtjust i det. Hon gillar mer Supersnälla silver Sara, men det tycker igen inte jag om. Vi har olika smak i mycket, dottern och jag.
Invigde vårt nya kökbord igår med god mat och dryck. Riktigt bra var det, men nu ser resten av köket så gammalt och ofräsht ut. Men det får man nog leva med några år till, tror jag.
Ikväll ska jag på bio med en vän. Har inte varit på bio sedan Titanic visades, då var jag inte ens mamma! Fick förra året till julklapp en biobiljett från arbetsgivaren. Nu kommer den äntligen till användning. Filmen vi ska se är en skräckfilm, Paranormal Activity 2. Jag vet att jag kommer att vara mörkrädd i några veckor efter att jag har sett den, men måste bara se den för det. Maken skulle jag aldrig få med på en sån film. Men lika trevligt är det att fara med en vän.
tisdag 16 november 2010
Shopping...
Har maken och jag ägnat oss åt idag. Hittade äntligen ett nytt köksbord. Och ett 8-personers, vilket jag har drömt om. Lite väl kanske i en 4-personers familj, men så praktiskt då vi har gäster, kalas eller liknande. Tidigare hade vi alltid Jennas barnbord som matbord åt barnen då vi hade gäster. Nu har hon inte längre det bordet och barnen bara växer och växer. Nu kan man äntligen duka ett bord till två familjer utan att man sitter som packade sillar. Bordet fick vi dessutom förmånligt, några tior mer än ett 6-personers. Skulle ha kostat dubbelt upp, men hade varit som visningsbord och därför fick vi väldigt bra pris. Inga större skavanker var det på bord eller stolar heller. Vårt tidigare köksbord var också ett som hade varit framme i butiken. Och det har fungerat jättebra! Var orolig att vi inte skulle hinna få bordet till jul, nu får vi det redan denna vecka.:)
http://www.asko.fi/tuote.php?tuote=37406 är vårt nya köksbord. Bara att det är annan färg, vanilj/nöt. Eller heter det månne nöt på svenska, pähkinä är det åtminstone på finska.
Passade på då vi hade barnvakt att handla en julklapp på samma gång. Jennas största grej på önskelistan, en egen telefon! Det behövs då vi inte längre har trådtelefon. Tänk vad alla idag är beroende av telefonen. Nu känner man sig orolig att behöva lämna ett barn hemma, som inte har telefon och kan nå dig i butiken. Då man själv var liten, hade man telefon endast hemma. Gick bra det också, men nog är jag glad att det finns mobiler idag. Så mycket tryggare för en mamma att skicka sina barn någonstans och att själv vara borta. Världen ser så helt annorlunda ut idag än för ca 25 år sedan. Är glad att jag fick leva upp då barnen fick vara barn. Då vi lekte ute och byggde kojor. Vi cyklade långa vägar, gick i skogen och var fria! Idag ser världen så mycket annorlunda ut. Så mycket mera faror. Iallafall som det idag pratas om. Och så enkelt mycket var. Då tävlade man inte i hur dyra elektronikgrejer man hade eller vem som hade bästa mönkijän. På sin höjd gnabbades vi flickor om äktheten i kåldockorna. Jag hade en äkta, med adoptionspapper och allt. Hon fick födelsedagskort på sin födelsedag minns jag. Och fina kläder på posten. Men det fanns kopior på Halpa-Halli. Dessa hade inte namnstämpel i baken som en ÄKTA kålunge hade. Och det var vi väldigt viktiga med. Men det var en docka, ingen tusen euros grej.
Men så är det, allt ska vara så mycket större. Jag med mitt köksbord till exempel. Förr klarade man sig galant med 4-personers bord, trots familj på 6- personer. Idag är familjerna mindre, men borden ska vara större. Bilarna ska vara större. Sängarna bredare. Sofforna gigantiska monster vilka fyller vardagsrummet. Husen ska vara flera hundra kvadrat. Tv:n ta upp en halv vägg. Men är vi lyckligare pga detta? Nej! Men visst känns det lite extra bra idag med att vänta på ett nytt köksbord, modell större, vilket jag länge har drömt om. Det kan jag inte neka.
http://www.asko.fi/tuote.php?tuote=37406 är vårt nya köksbord. Bara att det är annan färg, vanilj/nöt. Eller heter det månne nöt på svenska, pähkinä är det åtminstone på finska.
Passade på då vi hade barnvakt att handla en julklapp på samma gång. Jennas största grej på önskelistan, en egen telefon! Det behövs då vi inte längre har trådtelefon. Tänk vad alla idag är beroende av telefonen. Nu känner man sig orolig att behöva lämna ett barn hemma, som inte har telefon och kan nå dig i butiken. Då man själv var liten, hade man telefon endast hemma. Gick bra det också, men nog är jag glad att det finns mobiler idag. Så mycket tryggare för en mamma att skicka sina barn någonstans och att själv vara borta. Världen ser så helt annorlunda ut idag än för ca 25 år sedan. Är glad att jag fick leva upp då barnen fick vara barn. Då vi lekte ute och byggde kojor. Vi cyklade långa vägar, gick i skogen och var fria! Idag ser världen så mycket annorlunda ut. Så mycket mera faror. Iallafall som det idag pratas om. Och så enkelt mycket var. Då tävlade man inte i hur dyra elektronikgrejer man hade eller vem som hade bästa mönkijän. På sin höjd gnabbades vi flickor om äktheten i kåldockorna. Jag hade en äkta, med adoptionspapper och allt. Hon fick födelsedagskort på sin födelsedag minns jag. Och fina kläder på posten. Men det fanns kopior på Halpa-Halli. Dessa hade inte namnstämpel i baken som en ÄKTA kålunge hade. Och det var vi väldigt viktiga med. Men det var en docka, ingen tusen euros grej.
Men så är det, allt ska vara så mycket större. Jag med mitt köksbord till exempel. Förr klarade man sig galant med 4-personers bord, trots familj på 6- personer. Idag är familjerna mindre, men borden ska vara större. Bilarna ska vara större. Sängarna bredare. Sofforna gigantiska monster vilka fyller vardagsrummet. Husen ska vara flera hundra kvadrat. Tv:n ta upp en halv vägg. Men är vi lyckligare pga detta? Nej! Men visst känns det lite extra bra idag med att vänta på ett nytt köksbord, modell större, vilket jag länge har drömt om. Det kan jag inte neka.
söndag 14 november 2010
Farsdag
Pappan i huset är firad med presenter och kort. Maten står och puttrar på spisen. Efter maten åker vi iväg mot Vasa för att titta på nytt köksbord. Lär vara långa leveranstider och jag hoppas få nytt bord till jul. Få se hur det blir. Mitt barndomshem ska vi också besöka ännu denna dag.
Hade goda vänner på besök igår kväll. Borde träffas oftare, som det är nu blir det kanske fem gånger i året. Men desto roligare har vi då vi träffas. Har skrattat så magmusklerna är sjuka idag och tårarna sprutade igår, men det behöver man ibland. Det borde man göra oftare... Det gör gott åt både kropp och själ.
Kom på en lite lustig sak. Vi mammor i familjerna är lika gamla, har kännt varandra sen högstadiet var vi var på samma klass. Idag x antal år senare har vi nästan lika gamla barn, mellan sonen och deras äldsta flicka skiljer det 12 dagar och mellan våra yngre barn cirka 1/2 år. Våra "gubbar" jobbar på samma arbetsplats, medan vi mammor också har samma arbetsgivare. Och utbildade är vi inom samma område, bara att min vän har skolat sig vidare, till något som jag också har drömt om att studera vidare till. Blir det så får framtiden utvisa.
Hade goda vänner på besök igår kväll. Borde träffas oftare, som det är nu blir det kanske fem gånger i året. Men desto roligare har vi då vi träffas. Har skrattat så magmusklerna är sjuka idag och tårarna sprutade igår, men det behöver man ibland. Det borde man göra oftare... Det gör gott åt både kropp och själ.
Kom på en lite lustig sak. Vi mammor i familjerna är lika gamla, har kännt varandra sen högstadiet var vi var på samma klass. Idag x antal år senare har vi nästan lika gamla barn, mellan sonen och deras äldsta flicka skiljer det 12 dagar och mellan våra yngre barn cirka 1/2 år. Våra "gubbar" jobbar på samma arbetsplats, medan vi mammor också har samma arbetsgivare. Och utbildade är vi inom samma område, bara att min vän har skolat sig vidare, till något som jag också har drömt om att studera vidare till. Blir det så får framtiden utvisa.
lördag 13 november 2010
Lördag
Igen känns det som! Veckorna bara flyger iväg.
Snön dalar sakta ner till marken. Inte mig emot. Snön slår höstens mörker och slask alla gånger.
Borde städa. Får främmande på mat ikväll. Alltid lika roligt att träffa sina vänner. Blir bara alltför sällan. Men mer och mer har det blivit allteftersom barnen har vuxit. Man orkar med vänner idag. Var nog många år då sonen var liten som man inte orkade alls med något extra på kvällarna. Dels var det hans kolik som liten. Han skrek nästan i ett från kl 17-kl 23 varje kväll i några månader. Ingenting hjälpte. Därefter var man så rädd att rubba hans dygnsrytm så vi höll oss hemma i många år medan han var liten. Hade väl provat på att fara nånstans, någon kväll, och konstaterat då han hade somnat i bilen på väg hem att han sen vaknade och var full av energi, ingen skillnad vilken tid det var på dygnet. Han var väldigt energisk vår son, alltid på väg på nya äventyr och upptäcksfärder, pillade på allt, skulle vaktas. Nu är det inte så illa längre.:)
Men sådan solstråle han var som liten! Han skrattade nästan jämt och ständigt, t.om då han var riktigt sjuk. Därför blev vi många gånger inte trodda hos läkaren, för han var ju så glad. Och ofta sjuk. Inget allvarligt men räckte ändå till. Öroninflammation på öroninflammation, mjölkallergi, sädesslagsallergi, urinvägsinfektioner, långvarig hosta(fick diagnosen astma som 2-åring men det försvann då flyttade, orsakades troligen av mögel), mycket feber, besvärliga maginfluenssor mm. Under hans första levnadsår fick vi ersättning från FPA för resor till hvc och sjukhuset, det berättar redan hur många gånger vi åkte fram och tillbaka till läkare.
Men han var som sagt alltid glad! Även då han var så sjuk i maginfluenssa att hans små ben inte höll honom uppe längre, så log han som om inget i världen var emot honom. Än idag är han väldigt glad och social av sig, vår "lille" prins.
Märker att jag ofta kommer in på barnens barndom i min blogg. Det är inte meningen, det bara blir så. En sak leder till en annan. Gamla minnen ploppar upp. Men det är ju det som min blogg handlar om. Vardagen i en barnfamilj. Ibland finns det inte så mycket att skriva om nuet. Som idag. Massa måsten, men tar det med ro. Hinner nog, huvudsaken att maten står på bordet då gästerna anländer, lite skit i hörnen dör ingen av tror jag.
Snön dalar sakta ner till marken. Inte mig emot. Snön slår höstens mörker och slask alla gånger.
Borde städa. Får främmande på mat ikväll. Alltid lika roligt att träffa sina vänner. Blir bara alltför sällan. Men mer och mer har det blivit allteftersom barnen har vuxit. Man orkar med vänner idag. Var nog många år då sonen var liten som man inte orkade alls med något extra på kvällarna. Dels var det hans kolik som liten. Han skrek nästan i ett från kl 17-kl 23 varje kväll i några månader. Ingenting hjälpte. Därefter var man så rädd att rubba hans dygnsrytm så vi höll oss hemma i många år medan han var liten. Hade väl provat på att fara nånstans, någon kväll, och konstaterat då han hade somnat i bilen på väg hem att han sen vaknade och var full av energi, ingen skillnad vilken tid det var på dygnet. Han var väldigt energisk vår son, alltid på väg på nya äventyr och upptäcksfärder, pillade på allt, skulle vaktas. Nu är det inte så illa längre.:)
Men sådan solstråle han var som liten! Han skrattade nästan jämt och ständigt, t.om då han var riktigt sjuk. Därför blev vi många gånger inte trodda hos läkaren, för han var ju så glad. Och ofta sjuk. Inget allvarligt men räckte ändå till. Öroninflammation på öroninflammation, mjölkallergi, sädesslagsallergi, urinvägsinfektioner, långvarig hosta(fick diagnosen astma som 2-åring men det försvann då flyttade, orsakades troligen av mögel), mycket feber, besvärliga maginfluenssor mm. Under hans första levnadsår fick vi ersättning från FPA för resor till hvc och sjukhuset, det berättar redan hur många gånger vi åkte fram och tillbaka till läkare.
Men han var som sagt alltid glad! Även då han var så sjuk i maginfluenssa att hans små ben inte höll honom uppe längre, så log han som om inget i världen var emot honom. Än idag är han väldigt glad och social av sig, vår "lille" prins.
Märker att jag ofta kommer in på barnens barndom i min blogg. Det är inte meningen, det bara blir så. En sak leder till en annan. Gamla minnen ploppar upp. Men det är ju det som min blogg handlar om. Vardagen i en barnfamilj. Ibland finns det inte så mycket att skriva om nuet. Som idag. Massa måsten, men tar det med ro. Hinner nog, huvudsaken att maten står på bordet då gästerna anländer, lite skit i hörnen dör ingen av tror jag.
torsdag 11 november 2010
Torsdag eftermiddag
och nästan hela familjen är samlad igen. Maken är ännu på jobb men borde dyka upp om nån timme. Det känns tomt att vara ensam hemma. Jag är inte van med det. Då barnen var i dagvård var de hemma med mig om jag var sjuk. Ett undantag var då dottern var lite på ett år och jag blev gallopererad. Då var hon två dagar i dagis, eftersom jag hade stränga order om att inte lyfta henne på några dagar. Nu då båda är i skolan måste jag vänja mig med tystnaden och ensamheten. Vill inte tänka hur det blir om 10 år, då båda börjar bli vuxna. Ibland är det skönt att bara tänka på sig själv, men då vill jag helst umgås med maken och /eller med våra vänner. Gillar inte att vara ensam. Jag tycker om att ligga och läsa och det är tyst omkring mig, eller att sitta vid datorn, men då är familjen i en annan del av huset. De är ändå hemma.
Idag då jag satt och väntade på dottern vid skolan spelade de låten Ei med Maija Vilkkumaa på radion. Jag förflyttades sju år tillbaks i tiden, till 30.10.03, till ett sterilt operationsrum med starka lampor. Fullt med främmande människor. Där låg jag ensam och ledsen för att inte maken fick vara med. Vår dotter skulle födas. Även hon med snitt, precis som sin broder. Båda med brådskande sådana. Då spelade de låten Ei i radion även där. Jag låg och lyssnade på den och tänkte att vilken passande låt. Jag var nästan 100% säker på att barnet var en flicka och låten handlar om en mamma som inte låter sin dotter göra vad dottern igentligen vill.
Idag kom den då jag satt och väntade på dottern utanför skolan och jag tänkte, vart har åren tagit vägen!
En ännu lite lustig sak var att vi på sommaren -03 på gatan i Helsingfors mötte just Maija Vilkkumaa, jag var då gravid med dottern.
Här finns en lugnare version av låten.
Idag då jag satt och väntade på dottern vid skolan spelade de låten Ei med Maija Vilkkumaa på radion. Jag förflyttades sju år tillbaks i tiden, till 30.10.03, till ett sterilt operationsrum med starka lampor. Fullt med främmande människor. Där låg jag ensam och ledsen för att inte maken fick vara med. Vår dotter skulle födas. Även hon med snitt, precis som sin broder. Båda med brådskande sådana. Då spelade de låten Ei i radion även där. Jag låg och lyssnade på den och tänkte att vilken passande låt. Jag var nästan 100% säker på att barnet var en flicka och låten handlar om en mamma som inte låter sin dotter göra vad dottern igentligen vill.
Idag kom den då jag satt och väntade på dottern utanför skolan och jag tänkte, vart har åren tagit vägen!
En ännu lite lustig sak var att vi på sommaren -03 på gatan i Helsingfors mötte just Maija Vilkkumaa, jag var då gravid med dottern.
Här finns en lugnare version av låten.
En bättre dag
Och en riktigt bra natt har jag haft. Sovit bort sömnskulderna från tidigare natten. Antibiotikan jag fick denna gång har gjort susen! Fick en annan sort än vid förra anginan och redan nu är halsen nästan helt bra! Känns lite då man äter och smaksinnet är inte det bästa, men har inte konstant ont mera! Skönt!
Imorgon ser det ut att bli jobb igen då. En lite annorlunda arbetsdag med papporna på kaffe på eftermiddan. Lite extra jobb för personalen, men det går nog det också, är ju inte så ofta farsdag per år.
Räknade i morse veckorna till jul. Bara sex veckor kvar! Nästan så man får lite panik-känslor, fast man inte borde ännu i detta läge. Men veckorna går så fort. Dottern skrev sin önskelista igår. Förvånansvärt var den inte lång! Hon kommer att få det mesta på den. Sonen kommer att få sin stora julklapp efter jul, det har han redan vetat i många veckor. Blir ny slalomutrustning åt honom och det kan vi vänta med till efter jul i hopp om rea. Ett nytt köksbord kommer vi att införskaffa till hela familjen. Några julklappar är redan köpta och skickade för vidare leverans men största delen återstår ännu. Julkorten ska beställas. Många "måsten" men nog ska det gå bra ändå!
Förra julen var jag sjuk. Det var inte roligt! Tänk er en jul utan lukt och smaksinne. Åtminstone för mig är dofterna och smakerna väldigt viktiga då. Tänk er doften från julskinkan på julaftonsmorgon, då den har stått i ugnen över natten. Då man tassar upp i morgonrocken, tänder några ljus, knäpper på tv:n var det kommer samma barnprogram som då man var liten... Då är det jul!
Idag blir det att försöka vila ännu. Fast man känner sig någolunda i skick så behöver nog kroppen åtminstone denhär dagen på sig att komma i form. Lite måsten ska jag nog göra, men inga tunga sådana. Tvättmaskinen kommer nog att snurra några varv tror jag.
Inte ännu heller har sonen fått sina jultidningar från etta förlaget. Skickade e-mail igår igen, och nu skulle de väl ta kontakt med posten. Sedan förra veckans onsdag har paketet legat på sorteringen, så långt har den kommit sig som från Mariehamn till Åbo... Väntar med spänning hur länge det kommer att ta.
Imorgon ser det ut att bli jobb igen då. En lite annorlunda arbetsdag med papporna på kaffe på eftermiddan. Lite extra jobb för personalen, men det går nog det också, är ju inte så ofta farsdag per år.
Räknade i morse veckorna till jul. Bara sex veckor kvar! Nästan så man får lite panik-känslor, fast man inte borde ännu i detta läge. Men veckorna går så fort. Dottern skrev sin önskelista igår. Förvånansvärt var den inte lång! Hon kommer att få det mesta på den. Sonen kommer att få sin stora julklapp efter jul, det har han redan vetat i många veckor. Blir ny slalomutrustning åt honom och det kan vi vänta med till efter jul i hopp om rea. Ett nytt köksbord kommer vi att införskaffa till hela familjen. Några julklappar är redan köpta och skickade för vidare leverans men största delen återstår ännu. Julkorten ska beställas. Många "måsten" men nog ska det gå bra ändå!
Förra julen var jag sjuk. Det var inte roligt! Tänk er en jul utan lukt och smaksinne. Åtminstone för mig är dofterna och smakerna väldigt viktiga då. Tänk er doften från julskinkan på julaftonsmorgon, då den har stått i ugnen över natten. Då man tassar upp i morgonrocken, tänder några ljus, knäpper på tv:n var det kommer samma barnprogram som då man var liten... Då är det jul!
Idag blir det att försöka vila ännu. Fast man känner sig någolunda i skick så behöver nog kroppen åtminstone denhär dagen på sig att komma i form. Lite måsten ska jag nog göra, men inga tunga sådana. Tvättmaskinen kommer nog att snurra några varv tror jag.
Inte ännu heller har sonen fått sina jultidningar från etta förlaget. Skickade e-mail igår igen, och nu skulle de väl ta kontakt med posten. Sedan förra veckans onsdag har paketet legat på sorteringen, så långt har den kommit sig som från Mariehamn till Åbo... Väntar med spänning hur länge det kommer att ta.
onsdag 10 november 2010
En morgon när jag vakna var hela världen vit
Började dagen med besök till laboratoriet. Fick igår sjuk hals, men trodde in i det sista att det inte var angina. Hade det sist 18.10 så det är inte länge sedan... Inatt blev jag nog varse om att det nog troligen rörde sig om angina, sov jättedåligt mellan frostbrytningar och svettningar(tempen sjönk och steg) och det blev bara svårare och svårare att svälga. Steg upp lite före fem och försökte få tag på föreståndarn på dagiset för typiskt nog hade jag första turen, dvs skulle öppna vår avdelning. Det lyckades mindre bra men ringde då istället åt henne som skulle komma tidigt till andra avdelningen och det löste sig. Lite panik då man inte vet vart man ska börja vända sig och klockan går...
På laboratoriet fick jag tjata mig till ett snabbtest. Sist jag var så var det en annan "pickatant" på plats och det var hon själv som föreslog snabbtest den gången, om det skulle ha varit negativt skulle vi ha tagit en vanlig odling på samma gång. Men det gick inte denna gång. Måste välja mellan snabbtest och odling, pga att dessa tester är så dyra! Båda är fast personal på samma hvc, bara att de jobbar i olika kommuner, hur kan det vara så stor skillnad. Fick mitt snabbtest och visst var det positivt! Ville ju ha medicin så fort som möjligt på för att bli frisk så fort som möjligt...
Nu har jag tagit första tabletten i kampen mot basiluskerna och värkmedicin för att klara av att äta något. Var så nöjd med min start för ett nytt hälsosammare liv, med motion och ändrade matvanor och så kommer dethär bakslaget igen! Nå det är bara att ta nya tag då man blir i skick. Efter två veckor ska jag till special-läkare inom näs-svalg för att se om det finns något man kan göra. Tonsillerna är bortopererade för snart 20 år sedan, men kanske det finns nåt kvar efter dem var mina inflammationer kan slå fäste?
måndag 8 november 2010
Måndagen avklarad
Känns skönt att den nya veckan har startat. Inte pga att jag inte gillar helger, utan för att just måndagen brukar kännas extra tung. Nu är den snart över. For efter jobbet med båda barnen till simhallen, skönt var det att röra på sig och vi hade simhallen helt för oss själva! Otroligt!
Imorgon har jag äntligen tid till frissan! Börjar känna mig långhårig fast många nog anser att mitt hår är kort. Dottern kommer med till stan och frissan, efteråt far vi på lite shopping hon och jag. Hon fick lite pengar som present på sin 7-årsdag och de bränner nu i fickan! Hoppas på att vi ska hitta något vettigt som både hon och jag gillar. Om inte annat så kan hon ju bjuda sin mor på mat och frissabesök!;)
Snart blir det saga med "lillan" vår. Sen tror jag att John Blund börjat hitta mig också. Då väckarklockan ringer lite efter klockan 5 på morgonen så är man inte så pigg på kvällarna. Är dessutom lagom mör efter en "spa-behandling" vilket innehöll massage av både nacke och huvud och fotvård. Allt efter eget initiativ av dottern och vem säger nej till såna behandlingar?!? Inte jag iallafall!:)
Imorgon har jag äntligen tid till frissan! Börjar känna mig långhårig fast många nog anser att mitt hår är kort. Dottern kommer med till stan och frissan, efteråt far vi på lite shopping hon och jag. Hon fick lite pengar som present på sin 7-årsdag och de bränner nu i fickan! Hoppas på att vi ska hitta något vettigt som både hon och jag gillar. Om inte annat så kan hon ju bjuda sin mor på mat och frissabesök!;)
Snart blir det saga med "lillan" vår. Sen tror jag att John Blund börjat hitta mig också. Då väckarklockan ringer lite efter klockan 5 på morgonen så är man inte så pigg på kvällarna. Är dessutom lagom mör efter en "spa-behandling" vilket innehöll massage av både nacke och huvud och fotvård. Allt efter eget initiativ av dottern och vem säger nej till såna behandlingar?!? Inte jag iallafall!:)
söndag 7 november 2010
Slut på helgen
och vardagen tar vid imorgon. En skön helg har man haft, lugnt och harmoniskt och mycket egen tid att fundera över livet. Fredagskvällen var ju ett undantag, men resten av helgen.
Beställde just via nätet nya öronproppar åt dottern. Hon har haft tuber i öronen som liten och hålen går inte igen. Etta örat blev opererat i våras, med lappning av trumhinnan, men eftersom vi ännu väntar på kontrolltid till öronpkl så vet jag inte om trumhinnan är ok. Tråkigt då det kan gå såhär, först måste man konstgjort göra hål i trumhinnor för att förebygga öroninflammationer och sen växer de inte ihop och orsakar nya bekymmer. Hålen har medfört att dottern inte har kunnat delta i simskola. I simskolan lär man ju sig lika mycket att vara under vattnet som ovanför och under vattnet är strängt förbjudet för en som har hål i trumhinnorna trots att man skyddar med öronproppar.
Har ju aldrig kontaktat simskolan och hört efter om hon ändå kunde ha varit med, men hon ville inte heller. Hon är väldigt känslig, vår dotter, och vill inte framstå som annorlunda.
Ikväll for dottern iväg med en kompis till simhallen. Dessutom har jag tänkt ta mig i kragen och fara och simma med barnen en gång i veckan, så nu blev det att inhandla nya proppar i silikon. Hittade på nätet tillverkarens sida och därifrån fick man beställa. Dessa proppar kostar i apoteket runt 9€ vill jag minnas, på nätet fick man dem för 3,20! Inte att undra på hur apotekarna har så höga inkomster! Fick två förpackningar + frakten för billigare peng än om man skulle ha köpt på apoteket. Hutlöst tycker jag!
De hade även öronlampor för hemmabruk. Om man skulle ha vetat om detta tidigare så hade jag nog inhandlat en då barnen var mindre. Båda barnen har varit öronbarn och genom att sonen har så pass vida örongångar så har jag lärt mig genom åren genom att använda ficklampa se om han har inflammation eller bara lite irritation i örat. Lite svårt har det ju nog varit att se ändå, ett otoskop skulle ha varit jättebra att ha vissa gånger. Nu har han inte inflammationer så ofta nåmer, kanske "bara" ett par gånger i året.
Imorgon börjar en ny arbetsvecka. Har haft väldigt många barn sjuka på dagiset var jag arbetar, men skulle tro att de vid dehär laget börjar bli friska igen, så väntar mig full fart imorgon. För att ladda upp blir det nu en uppfriskande promenad med sonen.
Beställde just via nätet nya öronproppar åt dottern. Hon har haft tuber i öronen som liten och hålen går inte igen. Etta örat blev opererat i våras, med lappning av trumhinnan, men eftersom vi ännu väntar på kontrolltid till öronpkl så vet jag inte om trumhinnan är ok. Tråkigt då det kan gå såhär, först måste man konstgjort göra hål i trumhinnor för att förebygga öroninflammationer och sen växer de inte ihop och orsakar nya bekymmer. Hålen har medfört att dottern inte har kunnat delta i simskola. I simskolan lär man ju sig lika mycket att vara under vattnet som ovanför och under vattnet är strängt förbjudet för en som har hål i trumhinnorna trots att man skyddar med öronproppar.
Har ju aldrig kontaktat simskolan och hört efter om hon ändå kunde ha varit med, men hon ville inte heller. Hon är väldigt känslig, vår dotter, och vill inte framstå som annorlunda.
Ikväll for dottern iväg med en kompis till simhallen. Dessutom har jag tänkt ta mig i kragen och fara och simma med barnen en gång i veckan, så nu blev det att inhandla nya proppar i silikon. Hittade på nätet tillverkarens sida och därifrån fick man beställa. Dessa proppar kostar i apoteket runt 9€ vill jag minnas, på nätet fick man dem för 3,20! Inte att undra på hur apotekarna har så höga inkomster! Fick två förpackningar + frakten för billigare peng än om man skulle ha köpt på apoteket. Hutlöst tycker jag!
De hade även öronlampor för hemmabruk. Om man skulle ha vetat om detta tidigare så hade jag nog inhandlat en då barnen var mindre. Båda barnen har varit öronbarn och genom att sonen har så pass vida örongångar så har jag lärt mig genom åren genom att använda ficklampa se om han har inflammation eller bara lite irritation i örat. Lite svårt har det ju nog varit att se ändå, ett otoskop skulle ha varit jättebra att ha vissa gånger. Nu har han inte inflammationer så ofta nåmer, kanske "bara" ett par gånger i året.
Imorgon börjar en ny arbetsvecka. Har haft väldigt många barn sjuka på dagiset var jag arbetar, men skulle tro att de vid dehär laget börjar bli friska igen, så väntar mig full fart imorgon. För att ladda upp blir det nu en uppfriskande promenad med sonen.
lördag 6 november 2010
Lördag kväll...
Mätt och belåten sitter man här. Middagen bestod av bryggarstek av älg, samt potatismos och sallad. Mums, säger jag bara! Såsen är ju så god så man kunde äta den med sked, sa en bekant en gång och jag håller nog med henne!
Var på dagen till några gravar och tände ljus. Igår deltog vi i en begravning, inte på plats men genom blomster. Idag har jag hört om två nya dödsfall. Den ena i ålderdom men den andra i sjukdom. Livet är orättvist i många fall. Varför ska gamla människor ligga och lida på en bäddavdelning, i svåra smärtor och med en önskan att dö, medan många yngre blir bortryckta alldeles för tidigt, genom olycka eller sjukdom. Lika orättvist är det med födseln. Det finns människor vilka kämpar med att få barn, vilka säkert skulle ge bort sin högra hand för att få barn, medan andra får barn de inte har önskat. Varför...
Var på dagen till några gravar och tände ljus. Igår deltog vi i en begravning, inte på plats men genom blomster. Idag har jag hört om två nya dödsfall. Den ena i ålderdom men den andra i sjukdom. Livet är orättvist i många fall. Varför ska gamla människor ligga och lida på en bäddavdelning, i svåra smärtor och med en önskan att dö, medan många yngre blir bortryckta alldeles för tidigt, genom olycka eller sjukdom. Lika orättvist är det med födseln. Det finns människor vilka kämpar med att få barn, vilka säkert skulle ge bort sin högra hand för att få barn, medan andra får barn de inte har önskat. Varför...
Alla Helgons dag
Idag blir det besök till gravgårdar. Åtminstone till en, barnens farmors. De har aldrig träffat henne men de vet att fammo är i himlen. Hon dog då maken var 11 år, dvs lika gammal som vår son är nu. Det känns extra tungt att tänka på. Jag har inte heller träffat henne, men tror att hon sitter på ett moln och håller ett vakande öga över vår fina familj. Hon har en hamster nuförtiden också. Sonens första hamster dog i januari detta år och dottern sa att nu är hon hos fammo i himlen. Tänk vad fint!:)
Hade tänkt att vi skulle ha besökt andra gravar också idag. Har aldrig varit med barnen till min farfars grav och inte heller med dottern till min morfars. De är alla på olika gravgårdar med många kilometer emellan, men tror detta får vänta till ett annat år. Har en förkyld make och han orkar knappast med allt detta... Men till fammos grav ska vi, det är ett som är säkert!
Hade tänkt att vi skulle ha besökt andra gravar också idag. Har aldrig varit med barnen till min farfars grav och inte heller med dottern till min morfars. De är alla på olika gravgårdar med många kilometer emellan, men tror detta får vänta till ett annat år. Har en förkyld make och han orkar knappast med allt detta... Men till fammos grav ska vi, det är ett som är säkert!
fredag 5 november 2010
Barnkalas
Ett kalas som har höjt ljudnivån i vårt hus med några decibel! Ännu en halv timme kvar innan det är slut. Det är kul med kalas, men tack och lov fyller barnen bara 1 gång per år och sonen börjar redan bli så stor så han kanske inte har några kalas mera. Men jag tror och hoppas att barnen har trivts, som bäst snurrar filmen "Up" på tv-rutan, men några tröttnade redan på den och fortsatte med lekandet.
Vet inte om jag börjar bli mer och mer barnslig. Roligt var det ändå att klä ut sig själv också ikväll. Vissa av barnen tittade lite konstigt på mig men jag tror att många tyckte att det var roligt med en mamma som vågar bjuda lite på sig själv. Åtminstone hoppas jag så!
Fredag morgon
Började dagen med ett argt e-mail till Jultidningsförlaget. Ingen bra början med tanke på blodtryck och annat, men ett välbehövligt sådant! Sonen har sålt för både detta förlag och Fem förlag. Skickade in ordern samma dag till båda och Fem förlags böcker kom för snart tre veckor sedan. För en vecka sen loggade jag in på Jultidningsförlagets hemsida och såg då att deras paket har levererats men än idag då jag tittade så ligger det på sorteringen i Mariehamn! Inte visste jag att poststrejken gällde även Åland, och här har det talats om ett par dagars försening men där gäller visst några veckor... Det är ju inte förlagets fel i sig att de inte får paketet vidare, men tycker nog att det är deras sak att kontakta posten. Dessutom var de ju mycket senare med sin leverans också.
Igentligen borde ju inte detta vara något problem, men de flesta kunder har beställt från båda förlagen. Och fem förlag vill ha sina pengar redan nästa vecka, medan jag har sagt åt sonen att han få vänta på andra förlaget innan han börjar dela ut... Nå vi väntar med spänning på svar!
Snart är det dags för en ny jobbdag, veckans sista. Det innebär även maskerad. Tråkiga jag ska ändå inte klä ut mig, dels pga att inte skrämma slag på våra små och dels pga lathet.:) Men det blir nog bra ändå! Fast ikväll borde man kanske klä ut sig tillsammans med kalasgästerna. Till något väldigt skrämmande, en ful häxa. Det borde ju funka om kalaset spårar ur och gästerna blir riktigt omöjliga...
Igentligen borde ju inte detta vara något problem, men de flesta kunder har beställt från båda förlagen. Och fem förlag vill ha sina pengar redan nästa vecka, medan jag har sagt åt sonen att han få vänta på andra förlaget innan han börjar dela ut... Nå vi väntar med spänning på svar!
Snart är det dags för en ny jobbdag, veckans sista. Det innebär även maskerad. Tråkiga jag ska ändå inte klä ut mig, dels pga att inte skrämma slag på våra små och dels pga lathet.:) Men det blir nog bra ändå! Fast ikväll borde man kanske klä ut sig tillsammans med kalasgästerna. Till något väldigt skrämmande, en ful häxa. Det borde ju funka om kalaset spårar ur och gästerna blir riktigt omöjliga...
torsdag 4 november 2010
Kalasförberedelser...
Ja det har vi sysslat med ikväll. Först en sväng via butiken för att inhandla allt som behövs för ett barnkalas + mat inför helgen. Varje gång blir man lika förvånad vid kassan, inte pga att maten är billigare än man förväntat sig utan den enorma summa det blir varje gång...
Dotterns kalas kommer att ha Halloween-tema, vilket nog framkommit redan från gårdagens inlägg. Första gången jag ställer till med Halloween fest, men det har varit riktigt roligt!
Dessa köttbullsspindlar satt dottern och pysslade ihop.
Dotterns kalas kommer att ha Halloween-tema, vilket nog framkommit redan från gårdagens inlägg. Första gången jag ställer till med Halloween fest, men det har varit riktigt roligt!
När gästerna väl anländer väntar spökbordet med spindelnät, fladdermöss och spöken. Lite kul var det att bordet i hallen är mittemot luftvärmepumpen så spökena och fladdermössen fladdrar lite kusligt i blåsten.
Dessa köttbullsspindlar satt dottern och pysslade ihop.
Kalaset kommer att avslutas med att gästerna vid hemfärd får med sig en liten pumpa eller häxkittel, fylld med godis.
Jag hoppas att det blir en riktigt lyckad fest!
Torsdag morgon
Vaknade före väckarklockan ringde och här sitter jag nu redan på jobbet. Har suttit en god stund och surfat på nätet. Det är inte ofta det är såhär tyst på dagis. Efter 20 minuter är nog friden förbi då barnen börjar droppa in.
Ute var det svart och regnet öste ner. Vill ha snö och julbelysning, eller vår och grönska. Denhär hösten är nog ganska så dyster... Och alla dessa älgar! Igår på hemvägen från jobbet var det en som var i valet och kvalet om den skulle komma upp på vägen eller inte. Tack och lov valde den att stanna i diket. Varför ska man envisas med att ha en så stor älgstam? Köttet de ger är ju gott, annars så gör de ju inte mycket nytta, bara skada. Jag gillar dem inte iallafall...
Ute var det svart och regnet öste ner. Vill ha snö och julbelysning, eller vår och grönska. Denhär hösten är nog ganska så dyster... Och alla dessa älgar! Igår på hemvägen från jobbet var det en som var i valet och kvalet om den skulle komma upp på vägen eller inte. Tack och lov valde den att stanna i diket. Varför ska man envisas med att ha en så stor älgstam? Köttet de ger är ju gott, annars så gör de ju inte mycket nytta, bara skada. Jag gillar dem inte iallafall...
onsdag 3 november 2010
Pyssel...
På fredag blir det dotterns kompiskalas. Halloween-tema med maskerad. Oj vad hon har väntat! Denna onsdag kväll har vi pysslat, klippt ut små spöken och fladdermöss. Dessa ska sen hängas på grenar. Kul med lite pyssel i höstmörkret!
Börja blogga...
Efter många om och men, funderingar hit och dit, har jag äntligen kommit mig för att börja blogga. Bättre sent än aldrig heter det väl!
Jag är en 34-årig tvåbarnsmamma, gift sådan. Min blogg kommer mest att handla om familjen, därav namnet. Blogg-djungeln i sig är väldigt främmande, har hittils bara läst andras bloggar.
Barnen är en son på 11 år och en dotter på 7 år. Och så maken förståss, men hans ålder håller jag hemlig!;)
Jag är en 34-årig tvåbarnsmamma, gift sådan. Min blogg kommer mest att handla om familjen, därav namnet. Blogg-djungeln i sig är väldigt främmande, har hittils bara läst andras bloggar.
Barnen är en son på 11 år och en dotter på 7 år. Och så maken förståss, men hans ålder håller jag hemlig!;)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)