Mitt i veckan

Skönt! Mindre än halva arbetsveckan kvar! Idag blev det frissa med barnen efter jobbet. Och då vi kom därifrån var vi alla ganska hungriga. Det blev pizza. Med varsin botten och valfri fyllning. Även dotterns kompis fick komponera en egen. Så enkelt och så gott!(men kanske inte så nyttigt...)

Feber!

Inte feber som går att mäta med en termometer. Inte beibifeber heller. Men husvagns/husbilsfeber! Tror mycket beror på att dottern har tjata hela sommaren att vi ska köpa vagn eller bil. Och som "gammal" caravanare så har längtan börjat gro... Men försöker intala mig att det är helt huvudlöst då vi har villa, man hinner ju inte med både villa och campingliv.

Vi hade husvagn i flera år, tre år användes den flitigt, sen tyckte vi att det inte var så behändigt att resa omkring i en liten trång vagn med en son som tyckte att sitta still inte var hans grej.(vagnen till vänster var vår)

Sonen med tutt i mun i moffas famn på sightseeing på Kalajärvi camping.

Små caravanare. Sonen med sin kusin.

Rummet är klart!

Nästan. Bara gardinerna fattas, men de svarta stängerna ska målas vita. Sen blir det vita gardinkappor med rosa blommor, lite liknande marimekkos unikko. Och tv:n är på villan, så den kommer sen att ta plats på expedithyllan brevid garderoben, men så länge den är där så får nallarna sitta och se fina ut.
Här är resultatet:

Nya tapeter

Har hållit på med dotterns rum hela helgen. Nu som bäst håller maken på och skruvar ihop nytt skrivbord och vägghylla. Sätter in mera bilder sen då allt är färdigt, kan ta nån dag pga målning av gardinstänger och annat smått...
Men här är rummet före.(städade inte rummet före det blev fotat i maj, utan sådär ser det ut för det mesta eller 10ggr värre! Dottern är lik sin mamma som liten;))

                                        Här några foton av de nya tapeterna.



Tillbaka till vardagen

Och bra går det. Tisdag redan känns det som. Och vilka små charmtroll vi har på mitt jobb. Man bara smälter. Att få sköta om dessa små är en rikedom, lite som att se ens egna barn växa upp. Känns konstigt att flera av de som nu är störst på dagis var små beibisar på runt 1 år då de började där. Har sett dem börja gå, prata, utvecklas. På samma gång önskar man att de fick vara hos sina mammor. Men å andra sidan har jag själv fört dottern i dagvård då hon var 10 månader. Jag vet hur tungt det känns för mammorna. Hur jag grät och hade dåligt samvete. Ingen lätt sak, men ibland nödvändig. Allt gick ändå bra. Dottern som alltid har varit mammig fick nog lite mer skinn på näsan, och personalen på gruppiset var hon var hade bara gott att säga om henne. Det värmde oerhört att höra på föräldrakvart att det märktes att vi skaffat barn för vår egen skull. Att barnen var älskade och trygga i sig själv. Än idag är hon väldigt mammig av sig, men det är en del av hennes personlighet.

Hemvårdsstödet blir man inte rik på och jag lyfter på hatten för dem som klarar sig på denna skrattretande summa, vilken ska täcka familjens utgifter. Något borde ju göras i dagens samhälle, så att föräldrar hade mer möjlighet att välja att vara hemma med barnen då de är små.

Maken började också jobbet igår. Hans första arbetsdag slutade med fyra timmar övertid. Hann vara hemma några timmar och sen for han i jobb på nytt. Nu är han och släcker bränder, sånt som han sysslar med på fritiden. Men så är det, ibland är det mycket för att sen igen bli lugnt.
Tillslut en bild på den vackraste pelargon jag någonsin har haft! Fick den av ett dagisbarn i våras. Första bilden är från då den blev planterad och andra hur den ser ut idag. Otrolig!

Torsdag

Imorgon fredag. Planeringsdag och första dagen på jobbet efter semestern. Har haft lite ångest för att semestern har gått så fort. Men nu ikväll så började jag fundera. Tänk vad mycket vi har hunnit med. Och vad mycket roligt vi har haft. WFC, kryssning, Ikea, Vörådagsfest, villaliv, PowerPark, shopping x flera, måånga besök till matrestauranger. Dessutom har sonen varit med lastbil och idag var dottern med mommo och moffa till Ähtäri och Tuuri. Man ska vara nöjd. Och jobba en tid för att sen igen kunna njuta av ledigt. Så tänker jag nu!

En dag kvar

På semestern. Men sen då man väl har börjat jobba så går det ju av bara farten. Och vi har ju många helger kvar att njuta av sommaren.
Kom hem från villan idag. Har varit där i ett sträck nu i cirka en vecka. I söndags for sonen med sin morbror och agera hjälpkar i lastbilen. Spännande värre för en 12-åring att färdas mellan Finland och Sverige och se nya platser. Lite tomt känns det. Och tyst. Inga syskon som är i luven på varandra. Och varje gång jag har dukat mat sen söndagen så har fyra tallrikar åkt fram. Det är ju fyra vi ska vara. Jag är nog så fjollig så jag undrar hur det sen blir då barnen flyttar hemifrån. Om sonen väljer börja studera längre bort efter grundskolan så är det bara fyra år tills det. Visst är det skönt att barnen blir större, men om man kunde vrida tillbaks tiden ibland och bara ha sina beibisar. Dottern har sovit brevid mig vid villan sen söndagen. Hon kommer gärna nära då hon ska sova, håller i handen. Är bara vår lilla skrutt. Men sen på dagen så kan hon vara så stor så stor...
Här kommer bilder från veckan som gått. Härliga semesterbilder av en härlig tid.

Fick sex fina aborrar av villagrannen.

Frukost vid strandterassen.

Dottern simmade och njöt varje dag, vare sig det var +23 eller +18 i vattnet.

Hyllan som saknades i uteköket är på sin plats.

Fågelholken brevid badtunnan som för andra gången i år inhyser små pipande dunbollar. Denna gång är det familj blåmes som har hyrt in sig. Tyvärr var mamman och pappan så snabba så de kom inte med på bild.

Såg många av dessa otrevliga fåglar på vår båttrur, nämnligen skarven. Usch vad den kan se otäck ut och så som den förstör växtligheten på öarna!

Detta kort har vi skrattat en och annan gång åt. Ett ilsket lejon har tydligen flyttat in på villan. Eller så var det bara vår katt som var lite trött en dag och gäspade så stort!:)

Villan och bastun sett från havet.

T.om jag fastnade på flera foton då dottern blev ivrig att fota.

Spex i badminton-spelet.

Dottern fotade även denna lilla fjäril.

Vessa-renoveringen påbörjades i måndas. Såhär såg tuppen ut före förvandlingen, tyvärr har jag ingen efterbild ännu, för målfärgen tog slut så den är inte färdig än. Men efterbild kommer snart. Kan bara säga att det blev så mycket bättre!

Och tillslut den ultimata avkopplingen då kvällen börjar bli kylig.