Livet

Satt och bläddrade bland gamla skannade foton på datorn. Stannade upp. Funderade. Var tacksam. Tänk vilket bra liv man har. Inga större tragedier har hänt en. Man har fått vara frisk. Träffade en underbar "pojke" som sedan växte upp, blev man, pappa till våra två barn och min make. I sommar blir det 17 år sedan vi träffades. Samma dag blir det sex år sedan vi sa ja åt varandra. Våra fina barn, vilka ibland retar sin mor till vansinne, men ändå är så djupt älskade av sina föräldrar.
Delar med mig av några gamla foton av bara mig. Är ju inte så ofta det blir bilder på mig själv på denna blogg. Från oskyldig liten flicka till den jag är idag.
Från tonårstiden finns inga skannade bilder. De är i album och ligger inte löst som alla andra foton, vilka jag har tänkt sätta i album, men det blir liksom aldrig av. Med permanent och tuperat hår. Härliga tider även det. Och väldigt svåra ibland.

Färdig närvårdare 1997. Har ett par gräsliga strumpor på som jag stör mig på än idag, hade tagit bort de obekväma strumpbyxorna...

Ung mamma med sonen på Borgbacken.

Lite äldre mamma med dottern på hennes första julafton.

Några timmar innan bröllopet, hos frissan.

Små ögonblick av mitt härliga liv.