Dottern sa att hon hade läst ur min gamla bok. Lite hade hon bara läst. Det var spännande, sa hon. Kanske för spännande ännu. Hon får vänta några år. Men sen är ju nog denna bok ett måste! Jag borde kanske läsa den på nytt själv också. Minns ännu hur roligt det var då jag fick den på en julafton för mååånga år sedan. Att försvinna in i de spännande berättelserna. För fanns det något bättre än Kitty då man var ung. Eller Toni böckerna. Kulla-Gulla har jag läst på nytt i vuxen ålder. I detta är vi ganska lika dottern och jag; bokmalar båda två!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar