Så unga å Kära! Har ett lika "fint" kort här också nånstans från samma ställe:) Å varje år när de e skottår så tänker ja ska ja slå till men inget händer å åren går. Å nu ede igen! Imorgon! men ja kan me 99% säkerhet säga att de int händer i år heller;(
Jo visst e de tjusigt till tusen! :) Men tog aldri nå förlovningskort, så detdär får ju duga. Ja e blir ti fri om måros! Ja sku så vill slipp på bröllop jag!;) O säger an nä, så får du ju dra an me de ti tygbutiken iställi!
bilden e ju snart enda bevise för oss. Ringarna byri va så nedslitna så man bara väntar di ska brak. Ha ju mena ha me en klänning ti sommaren men ja ork nog int sy så he får nog va;) Blir vi "lagligt registrerade" så blir e nog bara via magistratet så tyvärr så blir de aldrig nåt bröllop för vår del.
Alla kvinnor tror ja drömmer om den dagen när man få gifta sig me den man älskar. Den drömmen har ja för länge länge sen lämnat. Nu önskar man bara att man helst sku få registrera sig som par för att slippa all byråkrati som kommer annars och för att få det ekonomiskt tryggare med bidrag man får då ifall enfaller bort. Och de viktigaste för mig vore att jag får en bekräftelse om att vi hör ihop. Själv tycker man ju att systemet är egentligen sjukt. Att de inte räknas till nåt att man har varit tillsamman i 30 år och har barn tillsammans. Man kan ju inte tvinga nån till magistratet heller:(
Vill minnas att villkoren för sambon har ändrats till en mån, till det bättre. Men jovisst är det en dröm de flesta har. Kan ju nog bara säga att bröllopsdagen var en av de bästa dagarna i mitt liv, näst efter barnens födelse. Eller som ja sa åt K dagen efter bröllopet, "Vi skiljer oss så får vi gift oss på nyt!":) Väntar på den dagen som barnen hoppeligen väljer att gifta sig. Eller nån annan för den delen också!:)
Så unga å Kära!
SvaraRaderaHar ett lika "fint" kort här också nånstans från samma ställe:)
Å varje år när de e skottår så tänker ja ska ja slå till men inget händer å åren går.
Å nu ede igen! Imorgon!
men ja kan me 99% säkerhet säga att de int händer i år heller;(
Jo visst e de tjusigt till tusen! :) Men tog aldri nå förlovningskort, så detdär får ju duga.
SvaraRaderaJa e blir ti fri om måros! Ja sku så vill slipp på bröllop jag!;) O säger an nä, så får du ju dra an me de ti tygbutiken iställi!
bilden e ju snart enda bevise för oss.
SvaraRaderaRingarna byri va så nedslitna så man bara väntar di ska brak.
Ha ju mena ha me en klänning ti sommaren men ja ork nog int sy så he får nog va;)
Blir vi "lagligt registrerade" så blir e nog bara via magistratet så tyvärr så blir de aldrig nåt bröllop för vår del.
Nämen fest måst ni ju äntå ordn!
RaderaAlla kvinnor tror ja drömmer om den dagen när man få gifta sig me den man älskar.
RaderaDen drömmen har ja för länge länge sen lämnat.
Nu önskar man bara att man helst sku få registrera sig som par för att slippa all byråkrati som kommer annars och för att få det ekonomiskt tryggare med bidrag man får då ifall enfaller bort.
Och de viktigaste för mig vore att jag får en bekräftelse om att vi hör ihop.
Själv tycker man ju att systemet är egentligen sjukt.
Att de inte räknas till nåt att man har varit tillsamman i 30 år och har barn tillsammans.
Man kan ju inte tvinga nån till magistratet heller:(
Vill minnas att villkoren för sambon har ändrats till en mån, till det bättre. Men jovisst är det en dröm de flesta har. Kan ju nog bara säga att bröllopsdagen var en av de bästa dagarna i mitt liv, näst efter barnens födelse. Eller som ja sa åt K dagen efter bröllopet, "Vi skiljer oss så får vi gift oss på nyt!":)
RaderaVäntar på den dagen som barnen hoppeligen väljer att gifta sig. Eller nån annan för den delen också!:)