Finna den rätte

Jag har många gånger fått frågan av olika personer; Hur vet man att man har hittat rätt? Jag vad svarar man? Jag vet inte, men det känns rätt.
Nu är det inte kärleken jag pratar om. Eller jo en viss kärlek. Till hus. Men nog har det likheter med den kärlek som finns mellan människor. Då ska det ju också kännas rätt.
Orsaken till att jag kommer till denna fråga är att nästa månad har vi bott 10 år i vårt hus. 10 år! En jättelång tid. Jag är inte alls säker på att jag kommer att bo här om 10 år, det är jag inte. I och med att barnen blir äldre så kanske vi kommer att uppfylla en av våra drömmar vi har, maken och jag, att bo vid vattnet. Men så länge barnen ännu gå i skola och bor hemma så vill vi bo här. För tryggheten, här finns alla kompisar och skolan är nära.
Ska ännu berätta lite om vårt husköp, vilken igentligen var en stor slump. Men det är väl så det ska vara? Vi hade en längre tid sökt hus. Varit på många husvisningar, var det fanns potential på vissa ställen, men ändå sa det inte klick. Sonen började få symptom av troligen mögel i huset vi hyrde då. Han hade i en ålder av knappa tre år redan diagnosen astma. Och febertoppar på 40 grader kom utan förkylning flera gånger i månaden. Också maken hade bihåleinflammation, en efter den andra. Vi började fundera på att bygga nytt då inte drömhuset tycktes finnas. Men vi var väl medvetna om att vi inte kunde bo kvar i huset vi bodde i under byggtiden.
Via jobbet fick jag nys om att vårt hus var till salu. Jag som inte brukar vara den mest framfusige tog mod till mig och ringde ägarna. Jovisst, de hade funderat på att sälja men inget var klart ännu. Några dagar senare var vi på privat visning. Och jag föll pladask. Trots att det bara fanns två sovrum. En vecka senare var affären fastslagen. Folk brukar ju säga att det inte är bra att förhasta sig, men i detta fall var det just det rätta.
En lustig sak var att vi tidigare hade varit på husvisning till huset brevid vårt. Då sa det inte heller klick för mig utan jag sneglade på vårt nuvarande hus och sa åt maken att jag hade hoppats att det skulle ha varit det huset som var till salu. Redan då hade jag blivit förtjust i endast utsidan av vårt hus. Ibland är det så att man starkt tror på ödet.
Och hur det gick med sonens hälsa? Han blev friskförklarad från sin astma redan samma år och febertopparna försvann.