Och bra går det. Tisdag redan känns det som. Och vilka små charmtroll vi har på mitt jobb. Man bara smälter. Att få sköta om dessa små är en rikedom, lite som att se ens egna barn växa upp. Känns konstigt att flera av de som nu är störst på dagis var små beibisar på runt 1 år då de började där. Har sett dem börja gå, prata, utvecklas. På samma gång önskar man att de fick vara hos sina mammor. Men å andra sidan har jag själv fört dottern i dagvård då hon var 10 månader. Jag vet hur tungt det känns för mammorna. Hur jag grät och hade dåligt samvete. Ingen lätt sak, men ibland nödvändig. Allt gick ändå bra. Dottern som alltid har varit mammig fick nog lite mer skinn på näsan, och personalen på gruppiset var hon var hade bara gott att säga om henne. Det värmde oerhört att höra på föräldrakvart att det märktes att vi skaffat barn för vår egen skull. Att barnen var älskade och trygga i sig själv. Än idag är hon väldigt mammig av sig, men det är en del av hennes personlighet.
Hemvårdsstödet blir man inte rik på och jag lyfter på hatten för dem som klarar sig på denna skrattretande summa, vilken ska täcka familjens utgifter. Något borde ju göras i dagens samhälle, så att föräldrar hade mer möjlighet att välja att vara hemma med barnen då de är små.
Maken började också jobbet igår. Hans första arbetsdag slutade med fyra timmar övertid. Hann vara hemma några timmar och sen for han i jobb på nytt. Nu är han och släcker bränder, sånt som han sysslar med på fritiden. Men så är det, ibland är det mycket för att sen igen bli lugnt.
Tillslut en bild på den vackraste pelargon jag någonsin har haft! Fick den av ett dagisbarn i våras. Första bilden är från då den blev planterad och andra hur den ser ut idag. Otrolig!
Bra skrivet!! Läser ofta din blogg, men är dålig på att kommentera. Jag är en av de där fattiga hemmamammorna som önskar att man fick nån 100-lapp mera i månaden och så kunde vara hemma längre. Alex blev ju 1år i början av juni och jag har sagt att jag börjar jobba i januari. Men jag skulle så gärna vara hemma längre, jag hinner nog arbeta sedan. Så jag har planer på att lägga mej på vikarielistan och hoppas att ma kunde halka sej fram en tid på det!!
SvaraRaderaHa det bra!
H. Karina
Oj dendär pelargonen, den e så fin!
SvaraRaderaMommos hjärta blödde också då du började jobba tillbaka då tjejen var så rädd främmande, t.o.m mej, men bra har det gått.
Ja, du. Inte levde vi precis något lyxliv då jag var hemma nästan 6 år på raken. Eller ja, visst var det lyxliv med barnen, att få ha dem hemma! Jennifer var bara 1 år o 3 månader då jag förde henne till dagis och det ångrar jag än idag att jag gjorde. Skulle ha kunnat stanna hemma längre men jag förstod inte bättre då. En stor orsak var nog att jag tyckte det var så fel att föra bort eget barn för att sköta någon annans. Totalt fel i min värld. Nu har jag bara ett dagis barn kvar och det gör ont att föra henne till dagis men nu finns liksom inga alternativ. Man får inte en cent för att stanna hemma med barn över 3 år.
SvaraRaderaOch vilken fin pelargon. Jag lyckas aldrig med blommor. Blir riktigt grön av avund här.
H. Jessica som av någon orsak inte kan skriva som inloggad
Jo barnfamiljer är inte riktigt uppskattade i detta land. Barnbidraget har stigit med kanske 10€ sen man började få det då sonen föddes -99. Folk har sagt att förr löndes det att vara hemma längre med barnen för man fick ganska bra hemvårdsstöd. Likadant har jag hört att det var med vuxenstudiestödet. Idag är det få vuxna som har råd att studera vidare om man redan har ett jobb och utbildning. Sjukt!
SvaraRaderaIdag med helt andra utgångslägen ekonomiskt, skulle det KANSKE gå att vara hemma längre med ett barn. Då för 7 år sedan fanns det ingen chans. Nu är ju detta inte längre aktuellt för mig.
Jobbade ju skift då dottern var liten så hon behövde ju inte vara fem dagar i veckan på dagis, vilket underlättade en stor del. Hade jag kvällsskiften så förde jag henne först då jag själv skulle i jobb och det medförde ju också kortare dagar för henne. Vi åt tillsammans lunch innan hon fördes till dagis för att vila middag så jag hann umgås med henne längre. Men som sagt roligt var det inte i början, men bra gick det! Hon fick också mycket närhet och famntid på gruppiset vilket gjorde saken lättare.
Med den pressen som finns idag i Finland på dagvård så borde ju beslutsfattare förstå att höja hemvårdsstödet.
Jessica; jag har inte heller gröna fingrar. Dendär har stått på vår terass och fått vatten lite då och då, inte ens gödning har den fått! Men tydligen är en stor kruka till väldigt bra hjälp! Har vita pelargoner i balkonglåda och de ser ut som ogräs om man gemför med denhär!